Från Rodga till Europa i husbil
Ett rött hus långt ut i skogen är hans hem. Europas vägar, sedda från en husbil, hans arbetsplats.
Anders och Berit Witt tar en fikapaus på glasveranden med utsikt över Trehörningen. Ibland tittar några rådjur förbi.
Foto: Gavér Börje
Just nu handlar Anders Witts frilansarbete till en stor del om husbilar. Det har blivit två böcker, Husbil i Europa och Tyska avstickare. Han medverkar regelbundet i specialtidningen Husbil & Husvagn, som utkommer med tio nummer per år. Själv har jag tagit mig till Lövdalen med vanlig personbil. Det på grusvägar, svårt ansatta av tjälskador. Den sista biten går genom tät skog innan landskapet öppnar upp sig och Lövdalen visar sig i bästa vårglans. När vi sedan sitter med en kopp kaffe på glasverandan blickar vi ut över sjön Trehörningen 70 meter nedanför huset. De rådjur och den råbock som brukar titta fram för litet mat syns inte till. Men den första vårfjärilen fladdrar glatt förbi. En kikare på verandan vittnar om deras naturintresse. 20 år ute i skogen
Här har Anders och Berit Witt bott i 20 år. Berit har tidigare minnen härifrån eftersom hennes morfar och mormor kom hit för cirka 70 år sedan. Jordbruket har för länge sedan upphört. Ett foto från okänt årtal visar en gård med odlad mark, som nu förvandlats till skog. Litet torparkänsla finns kvar i de trädgårdsodlingar främst Berit sköter. De har haft både får och höns, något som kan bli aktuellt igen. - Hagarna vi arrenderat hotar att växa igen annars, säger Anders Witt. Ett flygfoto Anders själv tog för många år sedan visar på skog och åter skog, brutet av Trehörningen och andra sjöar. Men så ensligt är det ändå inte. - Vi har tre kilometer till närmaste granne, men samtidigt är det bara 25 minuter in till Norrköping. Friheten med husbil
Anders Witt är född i Tranås för 62 år sedan. Gick på läroverket i Kalmar och hade sina första journalistjobb på Östra Småland och Ölandsbladet. 1968 kom han till Östergötland och Corren. Åren 1973-1978 var han informationschef på landstinget och efter några år på Östgöten och Folkbladet blev han frilans 1984. Men det skulle dröja innan husbilen kom in
i bilden. På den här tiden tog han och Berit flyget och hyrde bil på plats. Tillfälligheter gjorde att de 2001 fick smak på det här med husbil. Nu väntade många mil på Europas vägar, men allra främst
i Italien. Där hade de vänner som de gärna besökte. Med eget boende är man inte speciellt besvärlig att ha som gäst. - Det är en väldig frihet med husbil, man kan vara väldigt spontan och behöver inte planera speciellt mycket, säger Berit Witt. De ser husbilar och husvagnar som två helt skilda kulturer. - Med husbil har man allt med sig och kan stanna var man vill. Övernatta mitt
i en stad är inget problem på de ställplatser som ofta finns ute i Europa, säger Anders Witt. Enkelheten gäller den mindre variant av husbil de har. Med de större kolosser som finns är det inte lika enkelt. Men trenden går mot mer kompakta bilar, berättar Anders. Hopp om fler böcker
Efter några år ute på vägarna började journalisten Anders fundera på om man inte skulle kunna skriva en bok om att resa med husbil. För två år sedan kom den första ut. - Det blev den bok vi själva hade velat ha när vi var nybörjare säger han. Hela upplagan på 3 000 exemplar var slutsålda på tio månader. För ett år sedan kom han ut med boken Tyska avstickare och uppdaterade samtidigt den första. Sannolikt kan vi förvänta oss fler. En bok om Italien ligger halvklar och sedan lockar att få göra en bok om Alperna. Böckerna ger han ut på eget förlag. Annars skulle det vara svårt att få ekonomi i det hela. Husbils- och husvagnsentusiasterna kan också regelbundet ta del av Anders Witts artiklar och expertråd i tidningen Husbil & Husvagn. Husbilssäsongen närmar sig, om den nu har någon början och slut. Anders och Berit hoppas på en tur till Norrland i sommar. Sedan lockar Europa. Fotnot: Du kan läsa mer om Anders Witts böcker på www.husbilieuropa.se och www.tyskaavstickare.se.
Så jobbar vi med nyheter