Innebandy i utekläder

Ett par långkalsonger skadade inte heller. Anrika Skogsvallen låg försänkt
i mörker. Termometern visade 13 minus, den begynnande fullmånen gav skogen och husen en mörkt blåaktig ton. Från dansbanan hördes unga röster, klubbors klapper mot trägolvet. En stor kontrast mot forna danser på en sommarvarm dansbana. Många kända artister och dansband har gjort Skogsvallen rikskänt. Det är tre år sedan den sista dragspelstonen klingade ut. Nu är den ett 20-tal barns innebandyanläggning. Dansinnebanans öppningar är täckt med presenning, men kylan går inte att stänga ute. Lysrör har nyligen ersatt byggstrålkastare. Kanske får banan i framtiden värme från ett dieselaggregat. Kylan inget hinder
I snitt kommer 16 av barnen till träningarna på tisdagar och torsdagar. Ofta färre till lördagarna i Hultdalsskolans värme i Åby. - Är det kallt, frågar tränaren Per Ahlström. - Nej, ropar alla på banan tillbaka. - Det är kul, att det är kallt stör inte, säger Fredrik Dolk, 11 år, från Rejmyre. Pappa Roger väntar vid sidan av banan, kastar in en vilsekommen boll då och då, manar på grabbarna och de två tjejerna. - Vill barnen röra sig så skjutsar jag, säger han, själv tränare för den pojkfotboll Simonstorp och Rejmyre gemensamt bedriver. Det är allt vad som återstår av Simonstorps IF. Hälften av barnen är från orten, men det går bilar från både Rejmyre, Bränntorp, Åby och Svärtinge - och "förorter" som Kosjöhult och Tegnetorp. Alla får vara med
- Här får alla vara med. Många har innebandy på närmare håll, men är man ny kan det vara svårt att få plats. Under hösten fick vi sex nya, som aldrig tidigare spelat innebandy, säger Ronny Henrysson. Det började för fyra år sedan. - Ronny kom med en snurrig tanke att vi skulle ordna något för barnen även under vintern, säger Per Andersson. Det visade sig vara en lysande idé. Sedan dess har antalet barn legat kring 20 i åldrarna 10 till 14 år. Från Simonstorp är nästan 100 procent av barnen i de åldrarna med. Drivande krafter
Ronny kom med i fotbollen 1987, är bosatt i Simonstorp sedan 1994 och har suttit i styrelsen sedan 1993. Nu är han ordförande för andra gången. Per är född och uppvuxen i Simonstorp, var borta
i 18 år, men flyttade tillbaka för sex år sedan. - En gång har vi fått ställa in, då var vi båda sjuka, säger Ronny Henrysson. De är otroliga
Elvaåringarna kör seriespel och minst ett par gånger om året är laget med i någon turnering. - Vi förlorar oftast. Vår största sportsliga framgång är en fjärdeplats
i Sörmlandscupen, säger Per Ahlström. Det var nog ingen som visste att laget tränar i långkalsonger. - Vår största framgång är att vi existerar. Egentligen finns det inte resurser för det. Kommunen hänvisar till oss när andra klagar och vill ha mer tid i stor hall, säger Ronny Henrysson. - De är helt otroliga, vilken sammanhållning, säger farmor Birgitta Johansson från Bränntorp som kommit för att hämta Markus.

Innebandy i utekläder

Uppdraget var att skriva om Simonstorps innebandy. - Välkommen, ta på toppluva och handskar, sade Ronny Henrysson.