Stackmolnens vara och icke vara

Anledningen till att de är så vanliga då, är att de är beroende av solens uppvärmning för att bildas. På sommarhalvåret ger solen ett värmeöverskott och framförallt är det marken som värms upp. Den värmer i sin tur upp luften strax ovanför. Det bildas i och med det en varm "bubbla" som är lättare än den kyligare och tyngre luft som finns runt omkring. Bubblan börjar då stiga uppåt i lufthavet, ungefär som en varmluftballong. På sin väg uppåt avkyls luften successivt. En sådan bubbla kan stiga flera kilometer upp i lufthavet och när den kommer tillräckligt högt når den en temperatur då fukten i bubblan kondenserar till små vattendroppar. Resultatet blir då ett bulligt, blomkålsliknande moln med en plan undersida, ett stackmoln, som meteorologerna brukar kalla för Cumulus. Stackmoln kan ta många former, från de små "vackert-vädersmolnen" till de mörka och hotande molnen som brukar övergå i bymoln med regn. Ett välutvecklat bymoln kan sedan ge åska men det är en annan historia.

Stackmolnens vara och icke vara

Efter att ha lyst med sin frånvaro ganska länge börjar nu stackmoln återigen dyka upp på himlen. Stackmolnen är de vanligast förekommande molnen under sommarhalvåret.