2007-10-12
Efter säsongens första riktiga snöfall över mellersta Sverige börjar frågorna hopa sig. En fråga gäller mätning av nederbörd vid regn respektive snö. När det regnar brukar man ange nederbördsmängden i millimeter. Skulle nederbörden istället komma som snö, anger man fortfarande nederbördsmängden i mm vatten. På våra mätstationer skall snö alltid smältas och omvandlas till flytande form innan man mäter hur mycket som har kommit. Samtidigt görs på en del håll en mätning av snödjupet på stationens plats. Kopplingen mellan snödjup och regnmängd är inte helt enkel. Det beror på hur snön packar sig och det är beroende av hur temperatur- och vindförhållandena är då snön faller. Men det finns en rätt användbar tumregel som säger att 1 mm regn motsvarar cirka 1 cm snö. Årsmedelnederbörden i Sverige är cirka 600 mm. Det innebär att om allting kom som snö och inte packades ihop något, så skulle vi varje år få ett snötäcke på 6 m! Apropå stora snömängder, så är det svenska rekordet hela 327 cm. Detta rapporterades 28:e februari 1926, från stationen Kopparåsen, som ligger 15 km öster om Riksgränsen. Torsdagens snöfall är nu historia, men vi har en lång vinter framför oss. Sedan är det frågan om hur många gånger vi här i södra Sverige får ta fram snöskrapan?