Agility - kul för kloka hundar

De kan resa hur långt som helst för att få vara med och tävla i någon minut. Men under den minuten har både hund och förare jättekul.

Hundarna tävlar i klasser med olika svårighetsgrader.

Hundarna tävlar i klasser med olika svårighetsgrader.

Foto: Bennich Anna

Söderköping2008-05-03 00:20
Det handlar om agility. En hindertävling där det gäller för både hund och förare att vara hundraprocentigt närvarande. Och som kräver både snabbhet och hjärnarbete. På första maj hölls traditionsenligt en officiell stortävling i agility i Söderköping, arrangerad av Söderköpings brukshundklubb tillsammans med Finspångs brukshundklubb. Tydligt kroppsspråk
- Det är jätteviktigt att ha ett tydligt kroppsspråk, berättar Catharina Jägevall, en av de hemmaklubbens förare. Hon tävlade med två hundar, veteranen Ebba, en Jack Russell som är så duktig att hon ska tävla i SM för andra gången, och nybörjaren Jack, en Lancashire Heeler som inte kommit riktigt lika långt ännu.- Det tar flera år innan man når så långt, berättar Catharina Jägevall. Man blir som ett team.För henne startade intresset för agility när döttrarna började träna. Men så tröttnade de.- Då stod jag där med två hundar som tyckte det var jättekul med agility. Och med facit i hand har det gått bättre för mig än för mina döttrar.Även om tävlingsmomentet inte ens är en minut långt är det ansträngande. Så fort som möjligt ska ekipagen klara av en bana som är alldeles ny vid varje tävling. Före start får föraren chansen att lära sig banan genom att gå den själv under ett visst antal minuter.Banan byggs om, snart är det dags för de tävlande i den svåraste klassen att infinna sig till start. Överallt sitter, ligger och springer hundar. Men trots att de är så många hörs bara enstaka skall.Långsamhetsrekord
Mellan de båda tävlingsbanorna står några hinder uppställda. Där kan hundar och hundförare värma upp. Eller bara leka lite. Ju närmare starten, desto ivrigare blir de. Att de tycker att det är kul att tävla syns.Dvärgschnauzern Nicko springer av banan. Hans matte Malin Fransson från Linköping är nöjd trots att det gick lite för långsamt.- I början tyckte han inte alls att agility var kul. Och han är långsam. Vi har slagit många långsamhetsrekord. Men nu blir vi i alla fall sällan diskade på grund av det, ler hon.Kom till Sverige 1985
Agility är en relativt ny sport. Till Sverige kom den 1985 genom bland andra hundpsykologen Marie Hansson.- Jag läste boken This is agility och tyckte det verkade vara en perfekt sport för att lära hunden kroppskontroll och balans, berättar hon strax innan hon ska tävla med Zoe, en av sina tre Shetlands sheepdogs.Marie Hansson reste till England och träffade författaren och lärde sig mer om sporten. Hemma igen träffade hon företrädare för Svensk hundungdom som kände till sporten men inte visste något om den.- Men det gjorde ju jag.Sedan dess har Marie Hansson skrivit flera böcker om agility och sporten har blivit en officiell hundsport i Sverige.Tränar hjärnan
- Det här är en bra sport för hundarna som inte bara är bra för deras kroppar utan även tränar deras hjärnor. Jag försöker motivera alla som har hund att börja med agility.Hon jämför den vanlig promenaden med en hund som när vi läser tidningen.- Det går inte så fort. Hunden ska nosa överallt och får därigenom veta det senaste. Vem som gått där tidigare, vad den ätit. Agilityn är snarare som att lösa korsord, för då behöver hunden använda hjärnan också.Cirka 550 startande deltog i årets tävlingar. Nästa år bryts traditionen att köra den på första maj. Från och med 2009 kommer tävlingen att hållas i september i stället.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om