Alpackorna ska ge människor som står utanför arbetsmarknaden en chans att arbetsträna.
I en hage en bit från Albogastallet går de, äter av gräset och hummar lite försynt. Några barn stannar till och tittar nyfiket genom staketet.
Alpackor beskrivs som reserverade men sociala djur. Historiskt har de mest förknippats med sin fina ull. Men på senare tid har de börjat att användas för olika typer av rehabilitering.
– De är som mindfulness i form av ett djur, säger Jörgen Rosin.
Han menar att kontakten mellan djur och människa kan vara väldigt välgörande.
– Det finns en sådan kraft i den.
Sedan tidigare använder kommunen hästar på liknande sätt. De kan dock var mer krävande, medan alpackorna är lätta att komma nära. Även för den som inte är så van.
– De är lagom sociala. Samtidigt krävs det att du själv tar kontakt, du kan inte bara gå in, säger Jörgen Rosin.
– Det här kompletterar något som vi redan har hållit på med tidigare.
Alpackan är ett sydamerikanskt kameldjur som är släkt med laman och på håll även med kamel och dromedar.
Julia Edvardsson har fått titeln alpackaansvarig. Även om hon länge har arbetat med djur har projektet inneburit nya erfarenheter.
– Jag hade aldrig träffat en alpacka förut.
Hur skulle du beskriva dem?
– De gör inte så mycket. De är inte så starka, det är inte så att de drar i väg. Den stora kan sparka lite om man går bakom. Men det känns inte. Om en häst sparkar så känner du det, säger Julia Edvardsson med ett skratt.
Hur ska man vara mot en alpacka?
– Vänlig men bestämd. Det är lite samma tänk som med hästarna. Jag har märkt att det är bäst att vara tydlig och visa vägen när man leder in dem i stallet på kvällen. "Nu går vi in", liksom.
En fullvuxen alpacka är normalt ungefär en meter i mankhöjd och väger mellan 60 och 80 kilo.
Några av deltagarna i kommunens program har redan fått börja lära sig att sköta alpackorna. Planer finns på att ta emot exempelvis förskoleklasser i framtiden.
Jörgen Rosin kallar projektet "unikt i Sverige".
– Det finns gårdar som annonserar om att man ska "komma och må bra med alpackor". Men att en kommun använder dem som ett verktyg för sina arbetsmarknadinsatser, det existerar inte någon annanstans.
Jörgen Rosin, chef på arbetsmarknadsenheten i Söderköpings kommun.
Kostnaden täcks med hjälp av pengar från Europeiska socialfonden. Om ett år ska det utvärderas.
– Tanken är att det här ska bli en integrerad verksamhet på sikt. Vi vill se om det här ett bra verktyg för personer i en stegförflyttning mot arbetsmarknaden.
Jörgen Rosin har gott hopp om att hans ovanliga initiativ ska falla väl ut.
– Det känns som att magkänslan var rätt. Jag tror att det här blir bra, säger han.
Projektet sträcker sig över ett års tid, sedan ska alpackorna utvärderas.