Grymtande vänner sätter knorr på livet

Grisar, grisar och grisar. Tillvaron för makarna Siverskog är fylld av de fyrbenta, grymtande djuren ute vid gården Evertsholm. Tiden kring jul är hektisk, liksom det övriga året, men de har vanan inne.

En ny liten kulting, som bara väger ett par hundra gram.

En ny liten kulting, som bara väger ett par hundra gram.

Foto: Gabriella Nilsson

Söderköping2007-12-24 00:15
Catrin Siverskog är född på gården, som ligger en bit utanför Söderköping. Hennes föräldrar drev Evertsholm och hade grisar och kor. När Catrin gick lantbrukarutbildning i Skåne träffade hon Jan, med påbrå från Sörmland. Det ena ledde till det andra, och 1981 tog de över gården. -Här var det lite dött. Gården hade varit utarrenderad under cirka 12 år, berättar Jan. För att få liv i luckan började de försiktigt med tjurar, men beslöt att satsa stort, och då på grisuppfödning. 1998 byggde de det första svinhuset, med 800 slaktgrisplatser. Byggnad efter byggnad tillkom. I dag består Evertsholm av fyra sektioner med svinhus, med 1600 slaktgrisplatser med suggor och smågrisar, där cirka 6000 grisar föds per år. De har även ett stall där de hyr ut boxplatser samt 540 hektar åkermark som de brukar. Familjär stämning
Jan och Catrin tror att många bönder sliter i ensamhet, och aldrig kommer ifrån gården. Det livet passade inte dem. Tack vare sina anställda kan de få tid till annat. På vinterhalvåret är det två anställda, och under sommaren fyra eller fem, då arbetsbördan är högre på grund av skörden. -Tanken är att alla ska kunna allt, säger Catrin. Vi träffas nog mer än andra människor, det blir annorlunda i vårt företag. Vi är mer tajta, vi blir lite som en familj. -Ja, mycket av vår tid handlar ju om att vara arbetsledare, säger Jan. Utan ledning blir det kaos, och då ingen effektivitet. Men jag vill inte vara någon chef som flyter ovanpå. Alla gör allt, och då behöver ingen gör allt skitjobb. Ett kretslopp
De vill se gården som ett kretslopp. Egenproducerat spannmål går tillbaka till foder åt grisarna. Gödseln från grisarna transporteras ut till åkermarken igen. -Det är nyttigt för jorden. På så sätt kan vi minska andelen konstgödsel, säger Jan.Tankarna kring miljö och energi är viktiga för paret Siverskog. I bostadshuset, som ligger mitt över gården, har de bytt ut oljepannan mot en panncentral där de eldar med halm. Halmen skördar de på egna åkrar. På åkermarken har de också odlat så kallat etanolvete, som de säljer till fabriker och även oljeväxter som används till RME, som kan används som ersättning för diesel. -Det här är ju bra både för miljön, och för ekonomin, menar Jan. Han tillägger att grisarna inte får medicinering i fodret, inga tillväxthormoner och har tillgång till halm. Siverskog tycker omgivningen är positivt inställd till grisuppfödningen, och de möter sällan negativa kommentarer. -Det är ett fantastiskt jobb, att producera något alla behöver, säger Jan Siverskog. Ingen dag är den andra lik.
vecka kommer 46 dräktiga suggor till gården, från en suggpool utanför Örebro. Suggorna har då cirka tre veckor kvar till grisningen.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om