Ett rosa japanskt körsbärsträd ska vara en symbol över alla barns rättigheter i Söderköping. Det är träd nummer 381 som planteras i landet och nummer 11 i Söderköping.
Ursprunget till alla träden är en polisinsats på söder i Stockholm i augusti 1965. Då polisen slår in ytterdörren och går in i lägenheten möts de av en fruktansvärd syn.
– I beskrivningarna som jag sett såg det ut som ett ghetto. Det var smutsigt med sopor och råttor på golvet. I rapporten står det att det luktade sprit och stank av annat också. Mitt på golvet bland sopor och råttor låg en sex månaders gammal pojke. Det var jag, berättar Jonas Paulman.
Som 4-åring placerades han i fosterhem.
– Det står att jag var apatisk. Men var jag varit och vad jag upplevt mellan polisinsatsen och placeringen, det vet jag inte. Jag vet inte vad som hände mig de åren. Men det var början på mitt livsprojekt, som blivit en lång resa.
Sedan 2010 cyklar, paddlar och springer han landet runt för barns rättigheter.
– Träden stod alltid kvar, det gjorde inte de vuxna. Inga barn ska behöva ha den uppväxt som jag hade, säger Jonas Paulman, som idag är 58 år.
Då trädet utanför Söderköpings Brunn planteras får han medhåll av barnen i klass 1b från Bergaskolan. De är glada och ivriga över att få vara med och plantera Barnens träd. De häller på jord och vatten och klipper ett band vid ceremonin. De har pratat om barns rättigheter och tycker det är viktigt att vuxna lyssnar på vad barnen har att säga.
– Man ska lyssna på varandra. Vuxna och föräldrar ska lyssna på barnen och barnen ska också lyssna, säger Maya Bergman.
– Det är viktigt att alla barn får gå i skolan och lära sig saker. Om barn inte lär sig läsa eller räkna så kan de få svårt senare då de blir vuxna.
Livia Özer håller med. Sedan förskolan har hon fått veta vad barnkonventionen innehåller.
– Det är viktigt att det finns lagar för barnens rättigheter i alla länder. Man måste veta att det inte är okej att slå varandra till exempel, säger Livia Özer.
– Alla barn måste få mat och vatten. Familjerna måste ha råd så att barnen kan tvätta sig och annat, säger Ellis Heikne.
Hotelldirektör Mikael Åhrberg poängterar att barnen alltid drabbas värst då det är oroligt.
– Kriget i Ukraina, vilka råkar värst ut? Jo, barnen. Så är det överallt. Alla barn har rätt till en värdig barndom, det är viktigt.