Hotet mot skogen: "Gör ont i själen hos naturvårdare"

Med avverkning, barkning och fällor försöker länsstyrelsen stoppa granbarkborrens angrepp, men på sikt ser det dystert ut. "Frågan är hur mycket granskog vi kommer att ha i södra Sverige i framtiden", säger naturvårdsförvaltaren Mikael Burgman.

Mikael Burgman och hunden Akka visar vägen in i naturreservatet Hälla, dryga milen utanför Söderköping.

Mikael Burgman och hunden Akka visar vägen in i naturreservatet Hälla, dryga milen utanför Söderköping.

Foto: Fredrik Nygren

Söderköping2021-05-15 09:30

Tillsammans med hunden Akka visar han vägen in i naturreservatet Hälla, dryga milen utanför Söderköping.

Marken är blöt och det är kyligt i luften.

– Det är bra att våren är långsam i år. Det gillar naturen. Och det missgynnar granbarkborren.

Medan vi går blir de fällda granstammarna fler. 170 träd fick avverkas och barkas här förra sommaren. En "extrem åtgärd", som Mikael Burgman kallar det.

– Det gör ont i själen hos en naturvårdare.

170 granar avverkades och barkades i naturreservatet Hälla förra sommaren till följd av angrepp av granbarkborrar.
170 granar avverkades och barkades i naturreservatet Hälla förra sommaren till följd av angrepp av granbarkborrar.

Värmeböljan sommaren 2018 stressade granarna. De försvagades, speciellt på marker där gran i ökad utsträckning planterats i stället för tall.

Och granbarkborren förökade sig fritt innanför barken.

Sedan dess har problemen fortsatt. I år kommer många av de granar som dött av angreppen för tre år sedan att falla. Inte bara här i Hälla, utan även i andra naturreservat i länet.

– Det är en minimal risk att man ska få ett träd i huvudet. Men går man in i ett område med mycket döda träd ska man vara uppmärksam.

Troligtvis kommer skogsmaskiner att åka in igen i sommar. Avverkning och barkning måste tajmas perfekt. Innan granbarkborrens avkommor hunnit flyga ut.

Mikael Burgman plockar upp en barkremsa. Spåren efter baggarna syns tydligt. Men det finns inga sidogångar för äggen.

– Här var vi ute i precis rätt tid.

Mikael Burgman visar spåren av granbarkborrar på insidan av den bark som skalats av de fällda träden.
Mikael Burgman visar spåren av granbarkborrar på insidan av den bark som skalats av de fällda träden.

Att fånga granbarkborrar i feromonfällor är en annan metod. Men det är kostsamt. Och även om de fällorna kan fånga litervis med borrar gör det ingen större skillnad.

De flesta skogsägare i södra Sverige har på något sätt drabbats av granbarkborren. Det finns en oro för att angrepp i naturreservat ska sprida sig vidare.

Röster höjs för att länsstyrelsen ska göra mer. Samtidigt är experterna oeniga om vilken effekt bekämpningsåtgärderna egentligen har.

"När man ser på SMHI:s prognoser över temperaturökningar ser det inte ljust ut", säger Mikael Burgman.
"När man ser på SMHI:s prognoser över temperaturökningar ser det inte ljust ut", säger Mikael Burgman.

Mikael Burgman frågar sig hur mycket granskog det finns i Östergötland om 100 år.

– Skogsägare måste satsa mer på tall och lövskog och inte ha alla ägg i samma korg.

– När man ser på SMHI:s prognoser över temperaturökningar ser det inte ljust ut.

Framtidens skog måste anpassas till de snabba förändringarna i klimatet, menar Mikael Burgman.

– Vi människor kan ha åsikter om vilka träd som ska växa var. Men naturen gör som den vill. Där har vi väldigt lite att säga till om.

"Det gör ont i själen hos en naturvårdare", säger Mikael Burgman om skogen som fått avverkas i naturreservatet Hälla.
"Det gör ont i själen hos en naturvårdare", säger Mikael Burgman om skogen som fått avverkas i naturreservatet Hälla.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!