Klart för nytt sätt att odla fisk
Efter flera års förberedelser och väntan kan projektet Abborrös äntligen starta. Åtta skärgårdsbor ska under tre år utveckla ett nytt system för att odla abborre.
Mats Emilsson har odlat regnbågslax tidigare men det lönar sig inte längre. Nu ser han fram emot den nya abborrodlingen.
Foto: Fotograf saknas!
- Det har tagit flera år innan vi kommit hit, berättar projektledare Mats Emilsson, Vänsö och en av de åtta som ska delta i projektet. I och med att Fiskeriverket har gett klartecken är äntligen finansieringen klar. Nu drar vi igång.
Projektet drivs av Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i och det nybildade Stannafisk AB. Projektet finansieras både av nationella pengar och EU-medel.
- Det här är ett helt nytt sätt att odla fisk på som vi ska vara med och utveckla. Odlingen är ett kretslopp där vi ser fiskens avfall som en resurs. Tanken är att det ska tas tillvara och exempelvis användas vid grönsaksodling. Belastningen på havet blir minimal.
Miljöfarligt?
Traditionell fiskodling klassas i dag som miljöfarlig verksamhet. Samtidigt minskar det vilda fiskbeståndet runt om i världen och behovet av fisk ökar.
- Om det här projektet lyckas och vi kan vara med och utveckla vattenbruket kan vi sälja systemet till utlandet och andra intressenter, säger Mats Emilsson.
För skärgården är projektet högintressant. Lyckas det kan det skapa nya inkomstmöjligheter.
- Jag ser det här som en chans till att få en bättre utkomst och en möjlighet att bo kvar i skärgården, säger Anders Johansson, en av de få som fortfarande har fisket som sin huvudsysselsättning, och som tillsammans med Mats Emilsson ska driva två av de åtta fiskodlingarna från Aspöja i norr till Loftahammar i söder.
Under projekttiden kommer skärgårdsborna att ta hjälp av restaurangbranschen. Ett samarbete med restauranger i Stockholm finns redan etablerat.
- De ska hjälpa oss att testa smak och utseende.
Abborrfoder
SLU:s vattenbruksavdelning ska bland annat hjälpa till och utveckla ett speciellt abborrfoder.
- Abborrar är rovdjur som äter andra fiskar. Vid tidigare försök har man malt fiskar men det har blivit så baltigt. Vi ska ta fram pellets som ska fungera för abborrar. De kan till exempel inte äta samma foder som laxfiskar, det är för fett och då drabbas abborrarna av leverskador.
Mats Emilsson berättar att SLUs forskare, som är samarbetspartner i projektet, är oerhört intresserade av att följa projektet.
- Här har de ju tillgång till ett jättelaboratorium som de aldrig kan skapa själva.
Tanken är att varje odling ska ha en kapacitet på 30 ton fisk men under projekttiden kommer odlarna bara att ha max 20 ton fisk. Genom att ha flera olika odlingar kan man studera olika förhållanden.
- Eftersom det ser olika ut i vattnet kommer odlingsenheterna att se olika ut, förklarar Mats Emilsson. Man kan ha runda, rektangulära, grunda eller djupare kassar. Det beror på de geografiska förutsättningarna.
Ynglen produceras på land
Anläggningarna kommer förutom kassarna att bestå av en brygga, slamfack, solfångare och algfilter. Vattnet recirkuleras, syresätts och ventileras med hjälp av två olika sorters pumpar. KTH ska vara med och utveckla reningstekniken.
Ynglen ska produceras i en anläggning på land. Just nu väntar 300 000 abborryngel på att sättas ut. Men det blir inte förrän till våren. Fram till dess ska en av deltagarna i projektet, Gunilla Jonsson, Lövvik i Gryts skärgård, lära sig allt om yngel och utsättning av Christer Wastesson som odlat ynglen.
- Han har också drivit en liten testodling vid sin sommarstuga, berättar Mats Emilsson.
- Om vi lyckas med att utveckla tekniken får vi ett fiskodlingssystem som är oberoende av art och kan användas var som helst i världen.
Enligt Mats Emilsson har ingen odlat abborre kommersiellt tidigare. Intresset är stort både nationellt och internationellt.
- Det här är oerhört spännande, tycker både Mats Emilsson och Anders Johansson. Det är särskilt intressant eftersom det är ett samarbete mellan oss här i skärgården, KTH, SLU. Ofta tänker man inte på vilken kompetens vi besitter här Men det gör man nu.
Ett projekt för abborre i recirkulerande system i Östergötlands skärgård
Har en budget på 32 miljoner kronor
Ska drivas i tre år då det ska utvärderas och en miljökonsekvensbeskrivning ska vara gjord
Drivs i samarbete mellan föreningen Stannafisk AB och KTH. . Övriga samarbetspartners är bland andra Christer Wastesson, SLU Stockholms respektive Linköpings universitet, Kattastrand, Fiskeriverket, Statens veterinäranstalt, länsstyrelsen i Östergötland, flera kommuner, Östsam. Finansieras med hjälp av EU (Fonden för fiskets utveckling), Innovationsbron Östergötland, Östsam och Sparbanksstiftelsen Alfa.
Har en budget på 32 miljoner kronor
Ska drivas i tre år då det ska utvärderas och en miljökonsekvensbeskrivning ska vara gjord
Drivs i samarbete mellan föreningen Stannafisk AB och KTH. . Övriga samarbetspartners är bland andra Christer Wastesson, SLU Stockholms respektive Linköpings universitet, Kattastrand, Fiskeriverket, Statens veterinäranstalt, länsstyrelsen i Östergötland, flera kommuner, Östsam. Finansieras med hjälp av EU (Fonden för fiskets utveckling), Innovationsbron Östergötland, Östsam och Sparbanksstiftelsen Alfa.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!