Det är genom anmälningar, tips och ingripanden som polisen konstaterar att antalet unga som testar och brukar narkotika har ökat.
– Det är ingen lokal företeelse utan en trend som finns i hela Sverige, men vi måste jobba med det på ett lokalt plan, säger John Elljung.
Vägarna att komma över preparaten är många. En del åker in till Norrköping med buss, möter en säljare och tar med sig drogerna hem, antingen för eget bruk eller för att sälja vidare på orten.
– Sociala medier är ett annat sätt. På Instagram finns det de som lägger ut att de mot en avgift kan leverera narkotika till Söderköping.
Kommunikationen mellan köpare och säljare fortsätter sen i krypterade chattprogram vilket gör det svårt för polisen att stoppa affärerna. Att köpa via sidor på nätet är ett tredje sätt att komma över drogerna. Det är bland annat det smärtstillande läkemedlet Tramadol som blandas med alkohol, ecstasy, cannabis och kokain som används av unga i Söderköping.
Att bruket av droger ökat menar John Elljung beror på en liberalisering i synen på narkotika generellt.
– En del vuxna säger att de väljer att röka på istället för att dricka alkohol.
– Många förstår inte hur farligt det är. Dessutom bidrar man till grov organiserad brottslighet, och finansierar det indirekt, genom handeln. Det tror jag heller inte gemene man förstår.
För att kunna vända trenden menar John Elljung att polisen behöver vårdnadshavarnas hjälp. Ett sätt är att kontrollera ungdomarnas Swish och se vilka de har betalat till. Han tycker också att föräldrar behöver ta ett större ansvar för vad ungdomarna gör på kvällar och nätter.
– Man måste vara lite mer kritisk till vad de säger. Säger de att de ska sova över hos en kompis så ring och kolla det.
John Elljung känner också en frustration över att de som tas för narkotikabruk ofta kommer undan med låga bötesstraff, medan trafikbrott straffas hårdare. Han känner också att resursbrisen inom polisen är stor, att han inte alltid kan vara på plats då det behövs och att det skulle läggas mer resurser på spaning för att komma åt säljare.
Hur ofta känner du att resurserna inte räcker till?
– Nästan varje arbetspass. Etisk stress heter det väl. Det är en frustration att inte kunna göra det jag vill och önskar göra. Ungdomarna är ju vår framtid.