Peter Berntsson och Niclas Morath jobbar här med att mura kakelugnen på nytt.
I ett vardagsrum i en villa strax väster om kommungränsen varvas lera med vatten. Tillsammans med tegel utgör det grunden för en hundraårig kakelugn som nu renoveras för att åter kunna användas. Det här är Niclas Moraths arbetsplats den här veckan, men den skulle egentligen kunna vara nästan vart som helst. Han utgår, med sitt enmansföretag Moraths kakelugn och mureri, från Östra Ryd och tillhör en ganska liten skara hantverkare som nischat sig mot kakelugnar – att renovera dem så de kan uppfylla sitt syfte.
– Det är nog ett par hundra kakelugnar jag rivit och byggt upp genom åren, men jag håller inte direkt räkning. Det blir nog en 20-30 per år, skulle jag gissa, säger han.
Kakelugnen som bor i den här villan är tillverkad i Norrköping och är omkring hundra år gammal.
– Förmodligen har den stått uppbyggd i Norrköping, men rivits ut där och flyttats hit en gång i tiden. Med tiden, efter eldning i ungefär 50 år, blir det invändiga teglet förbrukat och de börjar läcka. Då plockar man ner kakelugnen för att byta teglet och sen sätter man upp den med kaklet som är intakt, säger Niclas.
Vid arbetet med den här kakelugnen får Niclas hjälp av Peter Berntsson. Han är också egenföretagare, bland annat inom murning, och rycker in när det behövs.
– Jag är bara med ibland, det kan vara skönt att vara två i vissa fall, säger Peter.
– Det här är en lite större kakelugn med hylla och stora bitar och sen så har vi också glidgjutit rökkanalerna. Det är jätteskönt att kunna vara två och lyfta de här tunga bitarna som är svåra att sätta tillbaka själv, säger Niclas.
Den speciella hammaren används för att dela på tegel. Dimmensionnerna som det kommer i idag skiljer sig ifrån standarden som var förr.
Hantverket har förfinats och effektiviserats men bottnar i gamla traditioner.
Det tar ungefär en vecka att riva ner och bygga upp en kakelugn igen. Sedan behöver man vänta tills det torkat ordentligt innan man kan foga.
Det gamla teglet har redan rivits ut och på plats sätts det nya. En vecka uppskattar de att det tar att både plocka ner och bygga upp kakelugnen igen. Men helt färdigt är det inte då. I två veckor måste de vänta innan kaklet kan fogas.
– När man har satt klart och städat av allting så får man låta den torka. Om man skulle foga direkt så tränger lervattnet ut i fogarna och då blir de bruna, säger Niclas.
I ett hörn av rummet ligger den nedplockade kakelugnen i bitar. Var och en märkt för att hitta tillbaka till sin plats.
– Det är lite som att lägga pussel. Ibland är de omärkta bitar som blivit liggandes länge nånstans då kan det vara svårt, säger Niclas.
Varje kakelplatta märks noggrant vid nedmontering så att den ska kunna sättas tillbaka på rätt plats igen.
Hantverket som utförs vid renoveringen skiljer sig nästan inget alls mot hur det genomförts historiskt. Förutom några smådetaljer.
– Förr hade man inte med sig lera på säck, då gick man ut till närmsta åker, grävde upp lite och använde det, säger Peter.
Just den här kakelugnen är tillverkad i Norrköping. Det kan Niclas Morath se genom vissa typiska detaljer. När man plockar ned en kakelugn brukar de flesta vara märkta med sitt ursprung.
Kakelugnar har en månghundraårig tradition och var under 1800-talet och 1900-talets början den viktigaste värmekällan för svenska bostäder. Dess betydelse minskade i takt med centralvärmesystemens utbyggnad och många kakelugnar revs ut. På senare år upplever Niclas att vinden för kakelugnen har vänt – förfrågningar om kakelugnssättning och kakelugnsrenoveringar ökar.
– Jag tror dels att det har att göra med att medvetenheten kring byggnadsvård har ökat. Man vill återställa något till hur det sett ut tidigare. Men sedan beror det också på att många fått insikt om kakelugnens fördelar som värmekälla i samband med att elpriset gått upp, säger han.