– Görman inga åtgärder riskerar kommunen att gå 6,1 miljoner back totalt, säger oppositionsråd Inga-Lill Östlund (FP).
AFA-pengar och låga räntor beräknat till 4,9 miljoner är välkomna tillskott i budgeten och gör att underskottet inte blir ännu större.
Det är socialnämnden som är den största avvikelsen i budgeten, med 5,3 miljoner i underskott därefter Barn- och utbildningsnämnden, BUN, med 3,4 miljoner i underskott. Det finns dock en buffert en så kallad resursfördelning, som kan skjuta till pengar så att underskottet inte blir så stort. Det innebär tre miljoner till socialnämnden och 1,6 miljoner till BUN. Den styrande majoriteten godkänner därför att nämnderna överskrider sina budgetar, men det tycker inte oppositionen är ett bra sätt att hantera ekonomin på. De motsätter sig förslaget och kommer med ett eget.
Oppositionens budgetförslag handlar främst om att minska kostnader genom effektiviseringar. Att höja kommunalskatten är ingenting de tror fungerar om de ska vara en attraktiv kommun. Däremot vill de bidra till att folkmängden ökar och på så sätt får intäkter. Därför är de besvikna på att den styrande majoriteten skrotade översiktsplanen av Mariehov och detaljplanen för Brunnsparken.
– Den försenade nybyggnationen har minskat skatteintäkter med cirka fem miljoner kronor under 2016, säger Katarina Karlberg, (C) gruppledare.
Den nya kommunala organisationen som tillkommit efter regimskiftet i kommunen kostar också för mycket pengar, anser oppositionen. De vill ta bort de höjda politikerarvoden som infördes då.
– Höjda arvoden ger även fel signaler, säger Katarina Karlberg.
Oppositionen vill också ta fram en investeringsplan där alla investeringar ska kostnadsberäknas och rangordnas.
– I dag saknas en prioritering, säger Anders Eksmo (KD), gruppledare.
– Vi har hela tiden strävat efter en en ekonomi med goda överskott, som är en nödvändighet för att kunna göra investeringar inom skola, förskola, ett nytt LSS-boende, lokaler för idrott och hälsa, säger Inga-Lill Östlund.
Bland annat vill oppositionen satsa på fler dagbarnvårdare i kommunen för att ge invånare större valfrihet inom barnomsorgen. Det skulle också kunna lösa lokalfrågan när antalet förskolebarn i kommunen ökar.