"Harald har alltid tusen idéer. Och jag är nog också lite entreprenörsanda", säger Anna von Koch.
– Vi har båda jobb som vi trivs med, jag som reporter och Harald som redovisningsekonom. Jag gör mycket kändisintervjuer och det låter ju glassigt, men allt kan bli lite som löpande band med tiden, säger Anna.
– Vad man än gör, säger Harald.
Det var han som en sommarkväll för ett år sedan fick idén om ett mousserande Söderköpingsvin.
– Harald har alltid tusen idéer. Och jag har nog också lite entreprenörsanda, båda mina föräldrar är entreprenörer.
Har ni alltid haft ett intresse för vin?
– Att dricka? Absolut. Verkligen. De kan vi inte neka till. Vi älskar bubbel, det finns inget godare, säger Anna med ett skratt.
– Men vi hade inte tänkt att det är något som vi skulle kunna göra själva.
Att starta vinmärke kräver sina tillstånd och ansökningsprocesser. Som tur var kunde Anna få hjälp av en expert på området.
– Jag kunde faktiskt fråga Leif GW Persson när jag intervjuade honom på hans herrgård i Södermanland. Han hade provat flera hundra viner innan han bestämde sig. Hans råd var att hitta ett vin som är gott, men inte så dyrt.
Leif GW Persson kunde ge Anna von Koch råd om vinlansering.
Familjen reste till Tyskland för att hämta varuprover. De packade bilen full med flaskor – och ordnade provsmakning för några av de närmaste vännerna.
– Det var inte särskilt svårt att få dem att ställa upp, säger Anna.
Valet föll på en torr sekt från Rheinhessen, Tysklands största vinregion.
Namnet "Sagolika Söderköping" knyter an till filmatiseringen av Madicken.
Nu serveras "Sagolika Söderköping" på restauranger i Kanalhamnen och det finns även som beställningsvara på Systembolaget. Vinet har inte bara gått hem i Söderköping. Det har beställts i Norrköping, Linköping, Finspång och Valdemarsvik också, enligt Anna von Koch.
Namnet knyter an till filmen om Madicken och på etiketten syns en målning av rådhuset som lokala konstnären Ohla Söderlund har gjort.
– Söderköping har en kunglig koppling, en kunglig historia. Och en kunglig stad är värd ett eget bubbel. Det är nästan konstigt att det inte har funnits tidigare.
På etiketten syns ett motiv av lokala konstnären Ohla Söderlund.
– Det känns så kul att kunna glädja människor. Det är klart att alkoholen fördärvar också, men det finns ändå en njutning i att kunna dricka ett gott bubbel.
De var lite oroliga till en början. Skulle de nästan 400 flaskorna som stod i garaget gå åt? Men på en vecka var de slut. Det var bara att beställa en ny laddning från Rheinhessen.
– Det känns helt galet och jätteroligt på samma gång. Vi hade aldrig kunnat hoppas på en sådan succé.