"Vi har kommit så långt att det nu bara handlar om att de ska pressas in någonstans. Det går inte att riva upp några beslut fast det egentligen är det som behöver göras." Det är en av de kritiska rösterna från Nyströmska skolan om flytten av elever från Ramaunder till Nyströmska.
De pratar om ett utbrett missnöje på skolan efter beskedet i slutet av mars om att anpassad skola årskurs 7-9 i höst ska flytta från Ramunder till Nyströmska. Huvudanledningen till flytten är att lokalerna på Ramunderskolan inte anses vara ändamålsenliga.
Kritiken inifrån Nyströmska skolan, från åtminstone några i personalen, är hård men de väljer att vara anonyma när de pratar med NT. De är rädda för reprimander och sämre löneutveckling om de går ut med namn och bild.
Oron de vill förmedla handlar både om verksamheten för de elever som ska flytta till Nyströmska och för den befintliga verksamheten för eleverna på skolan idag. De befarar fler krockar och kränkningar mellan åldersgrupper och olika grupper av elever. På Nyströmska finns i dagsläget lärlingsgymnasium, IM (Introduktionsprogrammet), anpassad gymnasieskola, vuxenutbildning och SFI.
– Vi har redan många elever som tagit en kringelkrokig väg genom skolan och som inte har den bästa självinsikten eller självförtroendet. Ingenting av det har tagits i beaktning i någon sorts riskanalys, säger en ur personalen.
– Elevgruppen som ska flytta hit är ju de som kommer att få det absolut sämst. De har behov av att se jämngamla barn för att lära sig av varandra. Att för dem vara med elever från SFI, lärlingsgymnasiet och IM är inte optimalt.
Förberedelserna på Nyströmska inför att ta emot de nya högstadieeleverna beskriver de som väldigt bristfällig. Riskanalysen som gjorts har inte personalen på Nyströmska varit delaktiga i och den har bara gjorts utifrån årskurs 7-9 anpassad skola på Ramunder, enligt kritikerna.
– Man har inte ens tittat på grupperna på Nyströmska.
– Om man nu vill satsa på att få upp ett lärlingsgymnasium här. Hur många i årskurs 9 som ska söka gymnasium vill gå på en skola där det i princip bara är elever på IM och anpassad skola? De vill ju känna sig lite vuxna och gå på ett vanligt gymnasium.
"Man får sin människosyn ifrågasatt, att man värderar elever olika och vågar inte uttrycka sig fast det egentligen är tvärtom", säger en av de kritiska rösterna inifrån Nyströmska skolan.
Att framföra sådan kritik är svårt, menar de. Det leder till att man ifrågasatt.
– Det blir en giftig cocktail. Man får sin människosyn ifrågasatt, att man värderar elever olika och vågar inte uttrycka sig fast det egentligen är tvärtom. Är det någon grupp elever man behöver värna i det här så är det den absolut yngsta gruppen anpassade elever.
Lokalfrågan är inte löst, menar kritikerna som NT pratar med. Förslagen har ändrats flera gånger.
– Nu är det tidsnöd i det här och jag har svårt att se att det ska vara klart till augusti när de ska flytta in.
Madeleine Brink är rektor på Nyströmska med ansvar för bland annat anpassad skola. Att det blir en oro inför förändringar är naturligt, menar hon.
– Den oron måste vi förstås ta på allvar. Men vi måste ju också göra allt vad vi kan för att det ska bli bra för de här eleverna.
"Min uppfattning är att vi haft en öppen dialog", säger Madeleine Brink, rektor, Nyströmska skolan om kritiken från personalen.
Att personal är rädda för att framföra kritik känner hon inte igen.
– Det är ju tråkigt om det finns den uppfattningen. Och upplever man det så behöver man ju berätta det. För mig eller för sin chef.
Du har inte fått några sådana signaler?
– Vi har haft samtal om det här men att det skulle finnas någon slags tystnadskultur känner jag inte igen.
Angående riskanalysen håller Madeleine Brink med om att det mest varit fokus på situationen för eleverna som ska flytta från Ramunder till Nyströmska och inte så mycket angående den redan befintliga verksamheten.
– I den här riskanalysen så var jag en resursperson för att svara på frågor. Och de frågor som kom ifrån fackligt håll, det handlade ju om sådant som personalen på årskurs 7-9 hade identifierat. Det var inte så mycket frågor från personalen här hos oss.
Personalen på Nyströmska har ändå haft möjlighet att framföra sina åsikter, menar hon.
– Vi har bjudit in till dialogmöten och bjudit in till öppna samtal och att vi uppmanar till att det är bättre att ställa frågor direkt till oss rektorer som är med i processerna än att man går omkring och är orolig. Min uppfattning är att vi har haft en öppen dialog.
Barn- och utbildningsnämndens ordförande Anders Bevemyr (S) är nöjd med lokalfrågan på Nyströmska. "De rapporter jag får är att man hittat en bra lösning även om inte precis allt är löst ännu. Alla bitar inte färdiga än men processen så här långt är jag nöjd med", säger han.
Barn- och utbildningsnämndens ordförande Anders Bevemyr (S), menar att kommunen försöker få till en bra helhetslösning.
– Vi behöver få till utrymme för de som går anpassad 7-9 så de får samma möjligheter som alla andra barn att få ändamålsenliga lokaler. Sen tittar vi också på hur vi kan få till ett större samarbete med personalgrupperna. Så det är både ur verksamhets- och elevsynpunkt vi gör det här och såklart att vi får till bra lokaler.
Hur ser du på Nyströmska i ett längre perspektiv. Är det bra att blanda så många utbildningsformer?
– Det har varit Nyströmskas idé från början att vara ett utbildningscentrum. Det är inte en ren gymnasieutbildning eller vuxenutbildning utan vi har de här olika benen på Nyströmska. Här kan vi använda samma metodsalar och delvis samma personal så jag tänker att det är väl jättebra.