När Johan Cöster började sitt jobb som samhällsbyggnadschef för två år fanns två personer som jobbade med planarbete i kommunen, nu är de det dubbla och kanske behövs ännu mer personal framöver. Just nu arbetar de med 17 detaljplaner.
– Min förhoppning är att vara ifatt med planproduktionen under 2017. Då kommer vi att detaljplanera för 300 bostäder per år, säger Johan Cöster.
Enligt kommunens bostadsförsörjningsprogram som antogs 2015 ska det byggas 450 nya bostäder i staden till 2020.
– Det innebär cirka 90 bostäder om året och i år klarar vi det.
Trots det är det många invånare som anser att byggandet i kommunen går alldeles för långsamt. Orsaken är, menar Cöster, att kommunen helt enkelt dras med en eftersläpning vad gäller mark- och planberedskapen.
– Att få fram en detaljplan tar 1–1,5 år, upp till två år om det överklagas.
Han ser flera skäl till att det blivit så. Dels finanskrisen 2008, dels att man inte har vetat hur E22 ska dras genom staden.
– Jag tror också att kommunen haft en för defensiv hållning. Man ska planera i lågkonjunktur för att kunna bygga i högkonjunktur.
Nu gör kommunen mycket för att komma ifatt. Bland annat skrivs nya tydligare riktlinjer för markexploatering och kommunen försöker öka transparensen så att byggherrarna vet vad de kan förvänta sig. Men den högkonjunktur som nu råder gör det ändå svårt att få igång byggandet, då alla konkurrerar om samma yrkesgrupper.
Så man måste ha tålamod?
– Ja, tyvärr.
Det största planarbetet som pågår nu gäller Alboga, som under en tioårsperiod ska byggas ut i fem etapper. Fullt utbyggt handlar det om totalt 1 000 bostäder.
– Vi måste ta höjd, det vore tjänstefel att inte planera för nya medborgare, säger Cöster.
Men alla är inte positiva till planerna och den borgerliga alliansen, C, L och KD, har reserverat sig mot planbeskedet. Det finns också andra områden i staden där man pratar om förtätning, och där planerna möter motstånd.
– Min uppgift är att utvidga staden på ett resurseffektivt sätt, utan att det blir en stenöken. Vi jobbar med parallella spår där det delvis ingår en förtätning, säger Cöster.
För de fyra planarkitekterna är allmänhetens synpunkter en viktig del i processen. Av naturliga skäl är det oftast de som är kritiska till byggplanerna som hör av sig.
– Det vanliga är att de som är emot något är mest engagerade. Men det är en del av mitt jobb, säger Martin Larshem, planarkitekt.
Tyvärr finns det ett ”demokratiskt underskott”, som Johan Cöster uttrycker det. De flesta som hör av sig är män över 60 år.
– Det är viktigt att vi också når ut till de yngre, det är ju de som ska bo i staden på sikt. När vi ska göra en fördjupad översiktsplan över staden kommer vi att gå ut till årskurs 4 och 8 för att de ska få tycka till.