"Jag kan inte förstå varför man behöver ha gjutna staket. Jag satsade förra året både på ett trästaket och möbler som långbord, som står stadigt på gatstenarna", säger Nina Karlsson, ägare till Tyrni Café och Bistro.
Flera näringsidkare samlades i veckan på CoOffice i Söderköping för att ta del av kommunens tankar kring nya regler för uteserveringar. Att ha samma färgkoder, smälta in i stadens kulturmiljö med enhetliga staket och möbler är ett önskemål. Flera restauranger och kafeér har redan satsat stora pengar för den servering som de har.
– Jag kan förstå att det ska se snyggt ut och att man inte ska använda färger som gör det rörigt. Men jag kan inte förstå varför man behöver ha gjutna staket. Jag satsade förra året både på ett trästaket och möbler som långbord, som står stadigt på gatstenarna. Jag förstår inte varför man inte kan ha långbord, säger Nina Karlsson, ägare till Tyrni Café och Bistro.
Många poängterar att gjutna staket eller smide är en stor ekonomisk satsning. Det kan handla om flera hundra tusen kronor.
– Det handlar om tillgängligheten. De i metall är inte lika lätta att fastna i med en käpp eller rullstol, men sedan kan vi göra en bedömning av platsen och den aktuella uteserveringen, säger stadsarkitekt Lina Gregersdotter.
Deltagarna på mötet tyckte det var positivt att få vara med och lämna åsikter innan reglerna bestäms.
"Jag försöker skapa hållbarhet i samhället och bidra till vårt gemensamma mål. Därför vill jag gärna återanvända material. Det är ett sätt som jag har skapat min servering efter och som står för det jag vill stå för", säger Midas Verheijden, som inte vill köpa nya möbler.
– Vi ifrågasätter vissa av riktlinjerna, men har förståelse för de utmaningar som finns. Jag tycker att initiativet till en konstruktiv dialog är ett lysande exempel på att vi gör det bättre tillsammans, säger Midas Verheijden.
Kommunen vill ha gemensamma riktlinjer. Det får inte förekomma reklam, parasollen ska ha minst 2,3 meter fri höjd under och man vill helst inte ha markiser som sätts fast i fasader. Upphöjt trägolv godkänns bara i undantag. Bord och stolar får inte vara i plast.
– Den offentliga platsen tillhör alla Söderköpingsbor och måste vara tillgänglig för alla. Det ska vara trivsamt. Vi måste ta hänsyn till helheten så att den värdefulla kulturmiljön bevaras.
"Vi vill ha gemensamma regler för alla". Stadsarkietekt Lina Gregersdotter och näringslivs- och turistchef Therese Eklöf presenterade förslag på nya regler för uteserveringar för näringslivet i Söderköping.
Stora delar av innerstaden omfattas av detaljplaner som skyddar kulturmiljön. Länsstyrelsen måste godkänna planerna.
– Det vore bra om kommunen inventerade nu så att alla näringsidkare får veta vad som fungerar. Att ändra redan till nästa år skulle vara för kort tid, säger Anne-Louise Kroon, ordförande i föreningen Stadskärnan.
Det finns nyanser i reglerna.
– Det ska vara staket med vissa mått, men det bör vara järn. Vi gör individuella bedömningar om det behövs, säger Gregersdotter.
"Vi ifrågasätter vissa av riktlinjerna men har förståelse för de utmaningar som finns. Jag tycker att initiativet till en konstruktiv dialog är ett lysande exempel på att vi gör det bättre tillsammans", säger Midas Verheijden, som helst vill behålla stilen på sin servering.
Flera av de församlade menar att regler som kan tolkas kan få olika beslut beroende på vem som handlägger ärendet. Det är alla överens om att undvika.
– Jag försöker skapa hållbarhet i samhället och bidra till vårt gemensamma mål. Därför vill jag gärna återanvända material. Det är ett sätt som jag har skapat min servering efter och som står för det jag vill stå för. Jag hoppas att en konstruktiv dialog kan skapa möjligheter att fortsätta med detta så att jag inte behöver köpa nytt istället för att återanvända, säger Midas Verheijden.
Nina Karlsson satsade nytt till förra året och har inte lust att byta ut möblerna i år igen. Hennes stora problem är att det finns en handikapparkering framför hennes ingång vilket försvårar för handikappade att komma in i lokalerna.
De exempel på möbler som kommunen visar i reglementet förkastas av restaurangägarna som alldeles för skrangliga och små.
– Det är bra om vi kan ha en dialog. Alla kan kontakta oss innan de ansöker om bygglov så vi gemensamt kan se att reglerna följs, säger Lina Gregersdotter.
Samhällsbyggnadsnämnden ska ta beslut kring reglerna i februari. Under en tvåårsperiod kan näringsidkarna sen anpassa sina serveringar.