"Jag blir mörkrädd när jag hör det här, politikerna förstår inte konsekvenserna för våra elever. Att lägga ner program skulle öka antalet hemmasittare, elever som inte går i skolan", säger läraren Annica Claar på Nyströmska gymnasiet.
Politikerna i barn- och utbildningsnämnden ska i eftermiddag ta beslut om Nyströmska skolans framtid. Skolan har ett underskott på drygt två miljoner kronor. Tidigare har politikerna sagt att skolan ska få till 2025 på sig att vända det ekonomiska läget men nu kan förändringar ske redan till hösten.
Vid ett möte med personal på Nyströmska skolan och politiker tidigare i veckan lyftes olika risker och konsekvenser som beslutet skulle kunna innebära. Lärare förde fram att beslutet skulle påverka hela skolan då den förlorar i attraktionskraft om två av tre teoretiska program försvinner. En annan risk som påtalades är att elever som redan går på samhälls- eller ekonomiprogrammen kan hamna i kläm. Om de skulle behöva byta skola kan det innebära problem då kursuppläggen kan se olika ut, vilket kan innebära att deras gymnasietid förlängs.
– Jag blir mörkrädd när jag hör det här, politikerna förstår inte konsekvenserna för våra elever, säger läraren Annica Claar.
Nyströmska har gått igenom många förändringar de senaste åren och ser äntligen resultatet. Fler elever söker till gymnasiet i år. Skolan har också satsat på ett aktieprogram för elever som väljer ekonomi, som lockat elever.
– Politikernas beslut kommer att visa om de tror på Nyströmska skolan eller inte. Det finns också många andra värden än de ekonomiska. Det är en väldigt bra och trygg skola där eleverna har en bra grund i högre studier. Att ha en gymnasieskola är också viktig för att vara en attraktiv boendekommun. Även för näringslivet. Många frågor bör tänkas igenom, säger Anders Palmgren, barn- och utbildningschef.
Att lägga ner två program skulle kosta mer än det sparar hävdar lärarna på Nyströmska gymnasiet. "Vi är på rätt väg med fler sökande elever och då vill de lägga ner. De styrande förstår inte hur stora konsekvenser det här skulle få", tycker lärarna. Fr v Christine Berthelsen, Jenny Lindström, Katrin Sundmark, Axel Rühmann, Pernilla Tunesson och Peter Lindström.
Lärarna på skolan är förtvivlade. De har kämpat med att göra skolan attraktiv och nu kommer förslaget om att ta bort program.
– Jag tror inte de styrande förstår hur stora konsekvenser det här skulle få. Läggs programmen ner så tappar vi elever även på naturprogrammet. Inga elever vill gå om det inte finns andra elever, säger Christine Berthelsen, lärare samt vice ordförande för Sveriges lärare.
– Det är inte så lätt att man tar bort en del saker och sedan tror att resten bara fortsätter, så är det inte. Det här är en kortsiktig lösning men den kommer att få stora konsekvenser, säger Axel Rühmann, lärare samt fackligt ombud för Sveriges lärare.
"Det här är en kortsiktig lösning men den kommer att få stora konsekvenser", säger Axel Rühman, lärare samt fackligt ombud för Sveriges lärare. Christine Berthelsen, lärare samt vice ordförande för Sveriges lärare, håller med.
Personalen poängterar att man även måste se på de mjuka mänskliga värdena. Eleverna trivs, många som har haft problem på andra skolor lyckas få sin gymnasieutbildning och eftersom skolan är liten så blir eleverna sedda. Oron för att antalet hemmasittare skulle öka om det inte finns en gymnasieskola är stor.
– Jag har fem elever som jag ringer varje dag för att få dem att komma till skolan, och de kommer. Det gör jag för att vi är Nyströmmare. Det ingår inte i min tjänst men de skulle inte komma annars. Det går inte att beskriva i pengar vad det gör för dem att få en utbildning, säger Annica Claar.
Söderköpings kommun har många hemmasittare men antalet har minskat.
– Att någon hamnar utanför samhället, att inte få en gymnasieutbildning kostar samhället mångmiljonbelopp. Det är inte bara en kostnad utan ett psykiskt mående, säger Anders Palmgren.
Lärarna på Nyströmska gymnasiet är emot att två program läggs ner. Det skulle innebära ökade kostnader för kommunen med högre utbildningskostnader i andra kommuner, ökade kostnader för busskort och dessutom stora problem för eleverna menar de.
Om man väljer att ta bort programmen påverkas även en femtedel av personalen.
– Det skulle innebära en enorm rokad bland personalen och det berör även övriga skolor eftersom vi alla är anställda inom kommunen. Det blir ju bara en besparing om lärare sägs upp. Jag tycker vi ska satsa oss ur krisen istället, säger lärare Caroline Blom.
Nyströmska gymnasiet har fler sökande elever till hösten men då funderar politikerna på att lägga ner två program. Skolan klarar inte sin budget.
Anledningen till förslaget att lägga ner två program är spara pengar. Förra året hade barn- och utbildningsnämnden (BUN) ett underskott med 14 miljoner kronor.
– Varje enhet måste klara sina kostnader. Det gör inte Nyströmska, säger Anders Bevemyr (S), ordförande i BUN.
"Varje enhet måste klara sina kostnader. Det gör inte Nyströmska", säger Anders Bevemyr (S), ordförande i BUN, barn- och utbildningsnämnden.
Men han får mothugg av oppositionen. En del befarar att ett inriktningsbeslut om att ta bort gymnasiepropgram kan innebära ökade kostnader för kommunen då alla kommuner betalar elevpengar per studerande ungdom i andra kommuner. Men även förlorade inkomster för elever som reser till Söderköping. Vänsterns Malin Östh kräver nu en analys ur barnperspektivet.
– Vi kan inte ta ett beslut innan vi sett hur det påverkar eleverna, säger hon.
– Fler elever har valt Nyströmska, det är ett positivt trendbrott. Vi kan inte rycka bort mattan för elever och lärare. Den positiva trenden med fler sökande i kombination med större elevkullar från högstadiet gör att skolan kan ha en ekonomi i balans framöver, säger Ulric Nilsson (C).