Från och med tisdag denna vecka kommer alla vuxenstudenter på Nyströmska skolan att studera på distans, åtminstone fram till 11 januari. Men redan för två veckor sen, när restriktionerna hårdnade, valde Svenska för invandrare (SFI), att gå över till distansutbildning.
– Det kändes inte tryggt varken för oss eller eleverna. Många åker kollektivt från Valdemarsvik och vi har flera i riskgrupper, säger Carolina Hellman, lärare på SFI.
De hade också erfarenhet av distansundervisning sen i våras och kunde snabbt ställa om. De elever som kommit längst i utbildningen hade redan kvitterat ut en varsin Chromebook att arbeta i, medan de som är nyast har fått låna varsin i Ipad.
Strax efter klockan tio går de fyra lärarna in i varsitt klassrum och kopplar upp sig i möte med sina elever. De jobbar i halvklass med max tolv elever i varje grupp. Åsa Tronêt har den grupp som kommit längst i sin svenskaundervisning. Där är alla vi pratar med positiva till distansundervisning.
– Det är bra nu när corona ökar. Jag känner mig tryggare hemma, säger Tonga från Vietnam.
Dessutom bor hon i Sankt Anna och är glad att slippa pendla.
– Jag måste boka taxi och betala mycket pengar.
Boungon från Thailand tycker också att det är bra med hemundervisning, men att det kan vara lite svårt ibland.
– Det funkar bättre för dem som är duktiga på datorer, för mig är det lite svårt. Men man lär sig, säger hon.
Saknar ni inte att träffa era kompisar?
– Jag är orolig för covid-19, eftersom det finns ingen medicin. Jag kan inte tänka på att träffa kompisar, det är hälsan som är viktigast, säger Srea från Syrien.
Hon har barn och tycker också att undervisningen i grundskolan borde ställas in.
– Jag tycker inte det är bra, alla borde stanna hemma.
I ett annat klassrum sitter Azmera Paulos från Eritrea, uppkopplad mot sin klass via datorn. Hon går en annan kurs och har inte kommit lika långt i svenska språket. Hon är inte lika positiv till distansundervisningen.
– Det är tråkigt och man tränar inte svenska lika mycket hemma. Jag blir stressad av det. När man är här pratar man svenska med de andra i klassen, säger hon.
SFI-lärarna ser både för- och nackdelar med distansundervisningen. Malin Jakobsson, utbildningsledare på SFI, undervisar de som kommit till Sverige utan att kunna läsa och skriva på sitt eget språk och inte har någon erfarenhet av skolvärlden. Då är det en utmaning att inte träffas fysiskt.
– Det man missar är ju kroppsspråk, miner och blickar, säger hon.
En risk med att sitta hemma är också att det blir lättare att fuska och använda översättningsappar i telefonerna.
– Här på plats kan man ju samla in mobilerna för att ta reda på vad de verkligen kan, det kan man ju inte göra hemma. Ibland kan de lära sig av mobilerna men om det blir för mycket sker ingen utveckling, säger Åsa Tronêt.
– Vi vill ju verkligen att de ska förstå att det är för deras egen utvecklings skull, och jag tycker att de flesta tar mer och mer ansvar.
Samtidigt är de glada över den kompetensutveckling som skett, både i lärargruppen och hos eleverna, när det gäller att arbeta digitalt.
– Vi var ju också nybörjare, men nu tuffar det på, säger läraren Ulla Gustavsson.
– Det är egentligen fascinerande hur bra det går, säger Carolina Hellman.