Kanske har du också gått förbi på Ågatan och reagerat på skylten som sitter på fönstret. Då är du inte ensam, för både huset och lappen drar blickarna till sig.
– Det är ju ett turiststråk utanför och tidigare hörde jag bara folk säga: "Titta vilket snett hus!" Jag tänkte: "Kan ni inte säga att det är gulligt i stället?" Så jag satte upp lappen och nu hör jag hela tiden folk som läser högt och skrattar, säger Sofia.
Den sneda fasaden sitter på ett hus från 1600-talet och har enligt hörsägen fungerat som tullhus. Det var på den tiden båtarna gick upp i Storån och fick förtulla sina varor på väg till Fiskartorget.
Men inuti är det inte så snett som man skulle kunna tro. Huset totalrenoverades när Sofia flyttade in 2013 och har rätats ut efter behov. Den gamla 80-talsrenoveringen med furukök, stänktapet och valv i stället för dörr fick åka ut.
Sofia, som hyr huset av sin granne, fick vara med och välja nästan all inredning. In kom nytt och fräscht, men i gammal stil. Timmerväggarna som hittades frilades och ger en genuin känsla i lägenheten.
– Jag hade inte den här inredningsstilen i lägenheten innan, men man får göra efter vad som passar in, säger Sofia.
Att hon har ett stort inredningsintresse är det ingen tvekan om. Överallt dyker det upp nya små ting att förundras över. Det mesta har hon hittat på loppis, auktion eller hämtat från familjens gamla torp i Mogata.
– Den gamla köksdörren därifrån blev ett köksbord till exempel, säger hon.
Hur ofta går du på loppisar?
– I alla fall någon gång i veckan, och mer under sommaren. Då brukar jag och en kompis åka på loppisturné i tre, fyra dagar.
Även naturen gör sig påmind i inredningen. Flytvirke i form av en gammal ålsump har blivit en slags gardinkappa och rönnbär, en knippe råg och torkade vallmostänger pryder vaser eller hänger på krokar. Uppstoppade djur, som en grävling, en uggla och en fasan har hittat sina självklara platser.
För två år sen var Sofia med i tv-serien "Vem bor här?", där deltagarna åker runt till olika hem och ska gissa vem som bor i vilket hus.
– Jag blev kontaktad av SVT via Instagram. De hade sökt ett udda boende i Söderköping och hittade mig.
– Det var jätteroligt att vara med i. Det var mycket förberedelser och sen filmade vi i tre hela dagar.
Mycket har förändrats i lägenheten sen dess. Bland annat hade Sofia då en samlarmani på fiskargubbetavlor, vilket tog sig uttryck i en hel vägg med sådana. Även på hennes arm sitter en fiskargubbe i form av en tatuering.
– Jag har alltid gillat honom och det tog lång tid innan jag hittade min första fiskargubbe på loppis. Sen gick det över styr och till slut hade jag mellan 50 och 60 tavlor.
– Just nu ligger de flesta under sängen, nu får det lugna ner sig lite, säger Sofia och skrattar.
Att Sofia hamnade här, i huset som hon gått och sneglat på som barn, kan tyckas vara en ödets fullträff.
– Det var faktiskt så att mina föräldrar bodde här 1984. Jag är gjord uppe på loftet, men jag har aldrig bott i huset förrän i vuxen ålder. Men jag har gått på Bergaskolan och har gått förbi och alltid tyckt att det ser då mysigt ut.
För sju år sen träffade hon en gammal barndomsgranne som berättade att han köpt det lilla "tullhuset" och huset intill.
– Då började jag tjata om att få bli hyresgäst och till slut blev det ledigt. Och här blir jag nog kvar, jag trivs så bra, säger Sofia nöjt.
