Släpper bok om ryssarna som grävde kanalen

Den ryska invasionen under åren 1810–1832. Så heter boken som Ola Lönnqvist nyligen släppt och som handlar om de ryska desertörer och krigsfångar som hjälpte till att gräva Göta kanal.

Arbetsrummet är fullt av böcker och påminner nästan om ett arkiv.

Arbetsrummet är fullt av böcker och påminner nästan om ett arkiv.

Foto: Louise Åsenheim

Söderköpings kommun2019-12-04 08:30

Ola Lönnqvist är ordförande i S:t Ragnhilds Gille och har skrivit artiklar för ett stort antal årsböcker, två jubileumsböcker, teatermanus om Söderköpings historia och kallar sig skolhistoriker. Nu har han för första gången skrivit en inbunden bok.

– Det är skitroligt, säger han och visar stolt upp ett färskt exemplar från tryckeriet.

Boken på 240 sidor är en djupdykning i Göta kanals tillkomst och framför allt de som arbetade med den. Fokus ligger på de ryssar som kom till Sverige efter Finska kriget 1808–1809. Det är oklart om de flesta kom som desertörer eller krigsfångar, men de kom i alla fall att tillhöra ett pionjärkompani som jobbade med att gräva kanalen. Bokens titel "Den ryska invasionen", syftar inte på någon egentlig invasion av ryssar, utan en invasion av människor generellt på de orter där kanalens arbetare bodde.

– Befolkningen ökade i vissa fall med tio procent, säger Ola Lönnqvist.

I många böcker, broschyrer och tidningar står att "58 000 indelta soldater och 3 000 ryska krigsfångar" grävde kanalen. Det här är något som stör Ola Lönnqvist, då han tycker att det är vilseledande.

– Här nämner man bara antalet gubbar, men man måste också plocka in antalet arbetstimmar. En del har jobbat en månad och en del i tio. 

– Det borde tydliggöras att det avser sammanlagt under de 22 arbetsåren, fortsätter han. 

Han tycker också att alla civila som jobbade med kanalen har glömts bort. Totalt kanske 15 000 personer jobbade som exempelvis snickare, ingenjörer, stenhuggare, kockar, läkare och präster.

– Och att de skulle grävt kanalen med järnskodda spadar är en sanning med modifikation, menar Ola Lönnqvist.

Visst användes sådana, men de använde också järnspadar och exempelvis mudderverk som drevs av hästar.

– De tog fram allt möjligt i form av maskiner, säger han och visar gamla ritningar på olika konstruktioner.

Att han valt att fokusera på just de ryska kanalarbetarna beror på att han tidigare skrivit om de ryska barn som gick i skolan i Söderköping. Många av ryssarna gifte sig med svenskor och bildade familj. 

– Jag har lyckats följa en del av barnen fram till i dag.

Omkring 270 ryska pionjärer finns listade i boken, hur många de var totalt är svårt att säga. Faktauppgifterna i boken kommer från kyrkböcker, men även kanalbolagets arkiv och annan litteratur om kanalen.

Ett gammalt vykort över Söderköping och kanalen pryder omslaget till boken.
Ett gammalt vykort över Söderköping och kanalen pryder omslaget till boken.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!