Som en ko på vårens första grönbete ...
Korna råmar otåligt inne från ladugården. Skapar med klövarna och frustar.- De känner på sig att de ska få komma ut i dag, säger Tore Yderfors, mjölkbonde på Vagelö gård, och skrattar.
Att kasta sig i leran var inga problem för korna, trots att de stått stilla i ladugården hela vintern.
Foto: Fotograf saknas!
Kossor i galopp
Tore skakar på huvudet och skrattar åt deras iver.
- Det är väl bäst vi släpper ut dem då, säger han och ler.
Den första lösgjorda kon stannar på tröskeln till hagen, kisar mot det starka solljuset och gör sedan några stela skutt framåt samtidigt som nästa ko trampar ut. Förbluffat ser de sig omkring. Vädrar i luften och råmar åt kamraterna att skynda sig ut. Sedan bär det iväg. På vinterstela ben och med svansarna rakt upp galopperar de i väg ut i sommarsolen. De slänger med huvudena och viftar på svansarna. Vid andra sidan av hagen tvärnitar några av dem vid en gräsfri plätt och gnor glatt hals och huvud i jorden.
Dags att göra upp
När alla 24 korna väl är ute blir det dags att göra upp vinterns konflikter.
Nu ska Saga få igen för att hon slängt sin långa tunga i Rosas foder allt för många gånger, och Rölla för att hon alltid trampar andra på klövarna. Det gruffas, frustas och pustas. Pannor dunkas i varandra.
- Det är skönt att de inte har några horn som de kan göra sig illa på, säger Tore som tar bort hornen på alla sina kor numera.
Även om de fortfarande gör upp om rangordningen, så har avhorningen gjort dem mycket lugnare, tycker han.
En stund senare, när de buffat klart på varandra, hugger de in på gräset och intar den betande position de kommer att ha fram till slutet av september. När det blir dags att flytta in i ladugården igen.
Så jobbar vi med nyheter