Gårdsstöd gynnar mjölkbönder
Mjölkgårdar som Sonstorps bruk kan bli vinnare när EU:s nya gårdsstöd införsi januari 2005.
Mikael Lööf, inspektor på Sonstorps bruk, tror att mjölkgårdar kan göra en vinst när EU:s nya gårdsstöd införs vid årsskiftet.
Foto: Fotograf saknas!
- För gårdar med mjölkproduktion kan det nya stödet innebära en vinst, säger Mikael Lööf, inspektor på Sonstorps bruk och ordförande för LRF i Hällestad.
Detta eftersom mjölkbönderna nu kommer att få bidrag även för vall och bete på åker, vilket de inte fått tidigare. För rena spannmålsbönder kan effekten bli den motsatta, eftersom bidragsumman per stödrätt (en stödrätt är en hektar jordbruksmark) sjunker när all jordbruksmark blir stödberättigad.
- Jag tror att det kan leda till att bönder som redan nu lever på minimum ser sig om efter andra försörjningsmöjligheter, säger Mikael Lööf.
Fokus flyttas
Att starta hästgård, bygga golfbana eller låta turister bo på lantgård kan vara några alternativ för att få in pengar. Men det kan också vara att låta marken stå i träda och bara putsa av den så mycket som krävs för att få bidrag, för att på så sätt få tid att arbeta med något helt annat vid sidan av.
- Genom gårdsbidraget flyttas fokus från ett produktionsjordbruk till ett passivt jordbruk. Det finns ingen anledning att producera en vara som ingen vill köpa, säger Mikael Lööf.
Han tycker visserligen att det är bra att det resursslöseri som överproduktionen leder till minskar. Men han oroar sig för att ett större inslag av utländskt kött, mjölk och bröd i varuhusens diskar blir följden. Redan nu har den tyska livsmedelskedjan Lidl introducerat tysk mjölk på våra frukostbord. Mikael Lööf tror att den synen kommer att bli vanligare.
- Av flera anledningar har svenska bönder svårt att konkurrera med utländska priser och kunden väljer gärna det billigare alternativet, säger han.
Böljande sädesfält kan därmed bli en sällsammare syn på den svenska landsbygden i framtiden.
En annan konsekvens kan bli att markägare som i dagsläget arrenderar ut sin mark kan lockas av att bruka den själv, eftersom de inte behöver producera för att få bidrag. Något som skulle kunna bli problematiskt för de bönder som är beroende av att arrendera mark för att få sina jordbruk att gå runt.
Kamp om marken
- Det kan säkert göra att det blir en större kamp om marken och att arrendepriserna höjs, tror Mikael Lööf.
Det nya gårdsstödet påverkar dock inte bara bönderna. Mindre produktion betyder mindre kött att slakta för slakterierna, mindre mjölk för mejerierna och därmed mindre behov av personal.
GårdsstödetDen 1 januari 2005 kommer Sverige att införa ett nytt jordbrukarstöd som kallas gårdsstöd. Gårdsstödet ska bidra till att produktionen i större utsträckning styrs av konsumenternas efterfrågan i stället för av bidragen. Det nya
gårdsstödet är därför inte kopplat till din produktion.
Bonden kan få stöd för all jordbruksmark, det vill säga både åkermark och betesmark, som uppfyller stödvillkoren.
För det antal hektar mark som bonden brukar och redovisar 2005 får han motsvarande antal stödrätter. Stödrätterna ger bonden rätt att få gårdsstödet utbetalt. Stödrätten består av ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp. Hur stort tilläggsbeloppet är beror på vad marken tidigare har använts till och hur.
För att få gårdsstödet måste bonden sköta sin åkermark så att den inte växer igen. Betesmark måste betas av betesdjur varje år, samt att vissa regler inom områdena miljö, folkhälsa, växtskydd, djurskydd och djurhälsa måste följas. Dessa regler finns dock redan i dag. Det nya är att bonden måste följa dem för att få gårdsstödet. Annars kan bidraget minskas.
I dag får Sverige 6,5 miljarder kronor i jordbruksstöd från EU. Summan kommer inte att förändras när gårdsstödet införs, det är bara sättet pengarna fördelas på som gör.
Källor: www.sjv.se och Borås Tidningar
gårdsstödet är därför inte kopplat till din produktion.
Bonden kan få stöd för all jordbruksmark, det vill säga både åkermark och betesmark, som uppfyller stödvillkoren.
För det antal hektar mark som bonden brukar och redovisar 2005 får han motsvarande antal stödrätter. Stödrätterna ger bonden rätt att få gårdsstödet utbetalt. Stödrätten består av ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp. Hur stort tilläggsbeloppet är beror på vad marken tidigare har använts till och hur.
För att få gårdsstödet måste bonden sköta sin åkermark så att den inte växer igen. Betesmark måste betas av betesdjur varje år, samt att vissa regler inom områdena miljö, folkhälsa, växtskydd, djurskydd och djurhälsa måste följas. Dessa regler finns dock redan i dag. Det nya är att bonden måste följa dem för att få gårdsstödet. Annars kan bidraget minskas.
I dag får Sverige 6,5 miljarder kronor i jordbruksstöd från EU. Summan kommer inte att förändras när gårdsstödet införs, det är bara sättet pengarna fördelas på som gör.
Källor: www.sjv.se och Borås Tidningar
Så jobbar vi med nyheter