Åkte till London - och hamnade i Stansted

En av budgetbolagens affärsidéer är att flyga på flygplatser som ligger en bra bit från det utlovade resmålet. Kungsängen ligger förstås bra till, men Ryanair kallar både Nyköping och Västerås för Stockholm och flyger man till London hamnar man i själva verket nästan fem mil från London. I lilla Stansted Mountfitchet som blygt hukar under Den Stora Flygplatsens påträngande närvaro ett par kilometer längre bort.Men Stansted Mountfitchet har sin charm. Kanske inte som något logiskt alternativ till London men i byn finns två pubar - en hel, en trasig - jämte Europas största leksaksmuseum, resterna av ett slott samt en hoper glupska fåglar där kalkonerna är de mest högljudda och påflugna.Hem till gården-känsla
Följ med NT till den bortglömda byn där Londonresenärerna egentligen landar.Medan resten av resenärerna ombord på flighten från Skavsta (tio mil från det utlovade resmålet Stockholm) tar snabbtåget in till London, tar NT en taxi till Stansted Mountfitchet och landar efter åtta minuter i en annan värld. Lite lugnare och lite enklare. Londons hysteriska stress och larm känns långt borta. Vilket det som sagt också är.- Släpp av oss i centrum, är körordern till taxichauffören.- Visst, säger han och stannar i korsningen vid Lower Street och Church Road.Mer centrum än så blir det aldrig i Stansted Mountfitchet. Två bilar passerar varandra i korsningen i låg fart, en gammal man med käpp korsar gatan och på trottoaren skjuter en ung mamma en barnvagn framför sig. Känslan av tv-klassikern Hem till gården är befriande stark.Men vi börjar i Huset på kullen. "The house on the hill" är fullt av leksaker. Så fullt att väggarna bågnar. "Europas största leksaksmuseum", säger reklamen. Men innehavaren Jeremy Goldsmith har inte tid att prata.- Måste iväg, säger han och försvinner ut genom dörren innan NT ens hunnit säga Dinky Toys.Det var annars hans pappa, Alan Goldsmith, som startade museet när den egna leksakssamlingen helt enkelt blev för stor för att ha i hemmet. Över 80 000 prylar trängs nu från golv till tak i de trånga små rummen och besökarens intryck blir smått överväldigande. Alan Goldsmiths bakgrund som pop- och rockpromotor märks också bland alla leksakerna och i rock´n´roll-avdelningen finns bland annat hela The Beatles som vaxdockor i naturlig storlek.Bland leksakerna intar prinsessan Dianas gamla barncykel en central roll.- Byns största attraktion, försäkrar Hayley som jobbar i kassan.Och livet i byn?- Det vet jag inget om. Jag bor en kvart härifrån. Men det är nog bra. Lugnt och skönt.När man har besökt leksaksmuseet, passar man givetvis på att titta till slottet bredvid. Stansted Mountfitchet är från början en gammal saxisk bosättning från 400-talet och slottet härrör från järnåldern. Det förstördes av William Erövraren 1066 men har delvis byggts upp igen och ska nu föreställa en tidstypisk by från just 1066. En liten bit mur finns kvar från originalet, annars är det mest små utspridda trähyddor av senare snitt.Och så alla dessa fåglar - kalkoner, gäss, höns och påfåglar - överallt.Mario från Polen sköter och matar dem. Liksom fåret Molly.- Hennes mamma stötte bort henne när hon föddes, berättar Mario på knapp engelska. Det är jag som har fött upp henne. I fyra månader bodde Mario i mitt kök.Hitchcocks fåglar
En skolklass och NT är förmiddagens enda besökare. Plötsligt kommer Mario med en stor påse fågelfrön i näven.- Här, säger han och räcker över påsen, du får mata fåglarna i dag. Jag har inte tid.Han går iväg. Vid första utslängda näven med frön kommer fåglarna flaxande och rusande från alla håll. Det blir en dramatisk stund präglad av Alfred Hitchcocks skräckis Fåglarna innan alla har fått sitt och kacklet lagt sig.Fåglarnas frossande väcker den egna hungern och byns båda pubar - The Queens Head och The Kings Arms - lockar med varm, hemlagad mat. Fast det där stämmer inte riktigt. På The Queens Head är köket stängt sedan ett avloppsrör sprungit läck och dränkt delar av lokalen. Vi hänvisas till The Kings Arms på andra sidan gatan istället.The Kings Arms kittlar med "ett varmt mottagande" som visar sig bestå i innehavaren, the landlord, Paul Moore. En kraftig bit som bor ovanpå puben och som ropar ut matbeställningen i köket med samma pondus som han häller upp Abbot Ale ur kranarna.- Byn har förändrats, säger han. Nu byggs det överallt. Det var mycket lugnare förr. Nu flyttar alla hit. Det är närheten till flygplatsen och Europa som lockar. Jag gillar det inte. Det är fortfarande lugnt här, men det var ännu lugnare förr.Och turister? Har ni några sådana?Frågan var ställd i halvraljant ton, men Paul Moore överraskar med att säga att det är gott om dem.- Även från Sverige, försäkrar han. Här finns mycket att se. Leksakerna. Har ni sett dem?Utanför puben, i korsningen, har två tränande cyklister stannat till för en kort andhämtning. De vilar mot sina racers utanför Castle Sports Cars som säljer både Lotus och Porsche. Det uppstår en fascinerande kontrast - cyklarna mot lyxbilarna - och det är inget tvekan om vilket fortskaffningsmedel som gör sig bäst i Stansted Mountfitchets tillbakalutade vardag. Om London är en Lotus är Stansted Mountfitchet en cykel.Samtidigt landar ännu ett Ryanair på flygplatsen intill. Ännu ett plan med passagerare som tror att de kommit till London.

Åkte till London - och hamnade i Stansted

Åkte till London. Hamnade i Stansted Mountfitchet. Det blir lätt så när lågprisflyget ritar om världskartan. Norrköping är ett lysande undantag.