Carin Brolén och Samuel Andersson tycker jobbet med att hålla stränder och hav rena är viktigt.
Carin Brolén och Samuel Andersson plockar skräp utmed stranden på Karlsholmen, som är en halvö vid Stegeborg. De är två av tre personer som under fem veckor jobbar på fältet med projektet Ren Ostkust i Söderköping.
– Vi plockar skräp längs strandremsor och informerar om projektet. I går var vi på Södra Finnö och fick ihop två säckar skräp. Det mesta är plast, som dunkar, plastflaskor och påsar men också annat skräp förstås, säger Carin Brolén som är projektledare.
Söderköpings kommun har varit en del av projektet Ren Ostkust i fem år. Det startade på västkusten, men finns nu i Söderköping, Valdemarsvik och i Kalmar läns kustkommuner längs ostkusten. Syftet är att minska mängden skräp som hamnar i havet.
Förutom att plocka skräp besöker Carin Brolén och Samuel Andersson även exempelvis camping- och badplatser för att informera om vikten av att hålla havet fritt från skräp, och om appen med en interaktiv karta som är en viktig del av projektet.
Carin Brolén och Samuel Andersson kommer hinna städa många strandpartier i sommar, men ändå bara en bråkdel av de som finns i Söderköpings kommun.
– Alla kan ladda ner appen och markera på en karta var man har städat eller tänker städa. Man kan också rapportera om det finns behov av städning för skräp man inte kan ta med sig. Då ombesörjs det inom ramen för kommunal sophämtning.
Plast är det mest vanligt förekommande skräpet.
Söderköpings kommun har en lång kustlinje och Sankt Anna skärgård har tusentals öar, så informationsarbetet är en viktig del då tre personer under fem veckor knappast kan göra allt själva.
Största delen av allt skräp är plast i olika form.
– Ambitionen är att nå ut med mycket information till allmänheten och involvera människor. Vi kommer till exempel åka ut till kajakuthyrare, det är bra att de som paddlar når ut till öar som är svåra för oss att nå. Vårt jobb håller på i fem veckor, men appen finns alltid, säger Carin Brolén.
Vissa stränder är jobbigare att städa än andra. Ibland kan det vara i det närmaste omöjligt om det som exempel handlar om en tjock vassrugge.
Therése Eklöf, enhetschef för näringsliv och turism i Söderköping kommun, är ansvarig för projektet och har varit med under de år det funnits i Söderköping.
Therése Eklöf, näringslivs- och turistchef i Söderköping.
– Det vi sett under de här fem åren är att vi städat bort stora saker. Det har legat cyklar, rester från någon båt och högar av större skräp som vi fått åka ut och hämta. Det minskade markant under förra året, säger Therése Eklöf.
Att ta hem en flaska kan tyckas vara en självklarhet men uppenbarligen inte för alla.
Hon berättar att pandemin innebar en ökning av mängden skräp. Något hon dels tror berodde på att fler människor vistades i naturen, men också fler som inte var vana att vistas där. I år ska fokuset i projektet ligga mer på att de som jobbar och är delaktiga lägger mer tid på information till allmänheten än tidigare år.
Det gäller att se var man sätter ner sina händer så man inte blir biten av till exempel en svart huggorm.
– De som är vana att vara i naturen har det mer i ryggraden, att man kan vår allemansrätt och förstår det här med att inte störa och inte förstöra. Är man van tar man med sig en påse för att sen även ha för att kunna ta med sig sitt skräp hem. Är man ovan kanske man kommer på det först när man kommer ut.
Samuel Anderson säger att han tror att folk ibland gömmer undan skräp så det inte ska synas.
Naturvårdsverket står för 90 procent av finansieringen för projektet. Kommunen har fått drygt 250 000 kronor i bidrag. Pengar som går till löner för projektanställda, hämtning av skräpet och material, så som skräppåsar med tryck som delas ut
Snart är Kalvholmen vid Stegeborg i det närmaste skräpfritt ett tag.
– Vi värnar om vår skärgård och vill ta hand om den, så det här är ett sätt för oss att ta hand om den långsiktigt.
Hade det inte varit en bra idé att de projektanställda kunde jobba längre tid än fem veckor?
– Ja, det hade det varit, helt klart. Men nu kör vi så här i år och så får vi utvärdera. Om det är ett bra sätt att jobba på kommer vi söka mer pengar nästa år.