En ekologisk lott
På en lummig ö mitt i Stockholm börjar växterna vid Birgitta Sandström Lagercrantz kolonilott att vakna till liv.- Ekologi och estetik är viktiga frågor för mig. Oftast har folk antingen eller, men jag vill förena de här två.
På Långholmen mitt i Stockholm har Birgitta på sin kolonilott ett pionland med totalt 14 olika pionsorter. Flera av dem är vildpioner.
Foto: Fotograf saknas!
- När vi för några år sedan fick bygglov till tio nya byggrätter ville folk bygga i gammal stil. Men så diskuterade vi saken och till slut valde 5-6 stycken en mer modern stil.
Miljöprojekt
Hon tror på att kolonilottsrörelsen kan utvecklas och väljer att driva sådana frågor i sin koloniförening.
- Det finns alltid olika spår i den här typen av rörelser och i kolonilottsrörelsen är nostalgi ett sådant spår. Men nostalgispåret intresserar inte mig, jag tror på att det går att anpassa rörelsen till en ny tid utan att den förlorar sin själ.
Birgitta skaffade sin första kolonilott 1989, den här på Långholmen i Stockholm har hon haft sedan 2000. Hon berättar om de olika utvecklingsprojekten som koloniföreningen har, där den miljömässiga aspekten är en stor del. De har grävt ett eget system för sjöbevattning, de har kravmärkt gödsel och väljer manuell bekämpning mot ohyra och sniglar. Allt detta går i linje med hur Birgitta tänker och vad hon själv strävar efter.
- Ekologi och estetik är viktiga frågor för mig. I stället för att tänka i ett spår går det att tänka i två; att inte bara välja den snyggaste utan också tänka på hur den är tillverkad.
Växt i lugn och ro
Själv köper Birgitta sina växter på ställen där hon vet att de har egen uppodling av växter.
- Att köpa på de stora ställena kan bli fel. Jag väljer inte de holländska som fått växa snabbt och glatt, utan de som fått växa i lugn och ro.
Hon har inte bara ett woodland på sin tomt, utan även ett pionland och ett hommage à Marrakesh. I pionlandet har hon 14 olika sorter, flera av dem är vildpioner vars fröer hon fick från en vän för fem år sedan. Hon tycker de har tagit sig snabbt, för att vara frösådda. Tid, menar Birgitta, är också en del av det ekologiska tänkandet. Det handlar om medvetenhet och tålamod, säger hon.
- För att börja odla gäller det att vara övertygad om att man ska vara på den platsen, och att ha tålamod och låta plantorna få tid att växa.
I hommage à Marrakesh-landet finns olika sorters mynta att göra te på. Det började med att Birgitta var i Marrakesh och fick med sig en planta hem. Nu finns där sju olika sorter.
Påverka samhället
Att tänka i dessa termer - tid och tålamod och ekologiskt - tycker hon är självklart, det är hennes sätt att bidra till att inte sprida ut ytterligare gifter i jorden.
- Vår omgivning är full av kemikalier. Och om vi ska ha bra jord och vatten i framtiden så måste vi tänka ekologiskt.
Hon talar om kolonirörelsens del i samhällets utveckling mot en bättre miljö. Hur lotternas lilla samhälle skiljer sig från ett villaområde. Här måste det finnas dialog mellan lottinnehavarna för att få allt att fungera.
- Det här är en mötesplats, en av få platser i vårt samhälle där det finns utrymme för diskussioner. Som rörelse tror jag vi har stor potenial att påverka samhället när det gäller miljöfrågor.
Sparsamma färger
Tulpaner och narcisser är de blommor som främst slagit ut på hennes lott. Färgerna är sparsamma, det är främst vitt och gult. Birgitta berättar att hon hellre väljer några få färgskalor än att ha ett helt spektrum av färger på tomten.
- När man börjar odla väljer man det som man gillar bland enstaka blommor. Efter ett tag går man över till att tänka på en helhet, att trädgården är som ett rum.
Hon gör en liknelse med en måltid - att det inte går att tänka sig en god måltid utan att föreställa sig den som vacker.
- Estetik handlar om att skapa en helhet, konstaterar Birgitta.
Hennes helhet är åt det stilistiska, åt det moderna.
- Min bostad är helt annorlunda. Men här vid lotten har jag valt den här stilen. Också för att jag vill delta i utvecklingen av kolonilottsrörelsen.
Så jobbar vi med nyheter