Nötviveln tömmer hassel-nötterna

Förr i världen plockade och sålde många markägare hasselnötter på hösten för att dryga ut en mager inkomst. Ofta måste de besviket konstatera att någon hade hunnit före. Nöten var redan uppäten - inifrån.

Nötvivelns snabelliknande så kallade snytet har givit vivlarna namnet snytbaggar.

Nötvivelns snabelliknande så kallade snytet har givit vivlarna namnet snytbaggar.

Foto:

Stockolm2004-11-04 04:00
Nötviveln heter den skyldige, en skalbagge som föder upp sina barn på naturens fettrikaste kost - hasselnötter.
Nötviveln ser
i förstoring ut som ett snabelförsett monster från en främmande planet. Den lilla skalbaggen, en dryg halvcentimeter lång, är en av insektsvärldens sinnrika skapelser, en levande borrmaskin som använder sin specialkonstruerade snabel för att borra sig in i det förstklassiga skafferi som hasselnötter är.
Nötviveln är helt specialiserad på hasselbusken. Nötterna är A och O för att skalbaggen ska kunna föda upp sin avkomma.
Alltihop börjar en sommardag när nötvivelhonan kommer krypande på hasselbladen för att leta upp årets ännu färska, gröna hasselnötter. Med nedärvd instinkt letar honan sig fram till nötterna för att starta den operation som är nödvändig för att hennes art ska leva vidare.

Ägg i nöten
I nötvivelns specialutrustning ingår det långa snytet med en uppsättning tänder som används för att gnaga sig in
i nöten. Denna långa, böjda "näsa" är en förlängd del av huvudet med en mun längst fram. Med detta snyte gnager honan hål på det ännu mjuka nötskalet, vänder sig 180 grader och lägger ett ägg i hålet. Därefter föjer en ny helomvändning, och med snytet petar hon in ägget i nöten. Sedan limmar honan igen hålet med ett speciallim som gör att hålet växer igen. Därför syns inte "inbrottet" till att börja med.
Men inuti hasselnöten händer det saker. Ägget förvandlas till en larv som därmed föds mitt i sitt skafferi. Hasselnötter innehåller hela 60 procent fett samt protein och kolhydrater - en fullvärdig kost för växande skalbaggslarver. Larven är därmed väl rustad för att kunna äta sig fet och förbereda sig för att bli en riktig nötvivel.
Ingenting finns att misstänka förrän nötterna börjar ramla ner. Vid det laget har nötvivelns larver ätit sig feta inne i nötterna och gnager sig så småningom ut genom skalet.

Borrar sig ut
Det är nu som vi människor, liksom ekorrar, nötkråkor och möss, till vår förtret hittar hasselnötter med små runda hål i. Nötvivelns larv är nu färdig för ett nytt förvandlingsnummer. Den gräver sig ner i marken under busken. Där kommer den under mörknande höstdagar och vintern att förvandlas till puppa.
Först nästa vår kläcks de färdiga baggarna nere i marken och kryper upp till ytan. När frosten släppt,
i april-maj, kravlar den nya generation nötvivlar upp i dagsljuset, färdiga för en ny fortplantningscykel.
Som färdig insekt lever inte nötviveln av hasselnötter utan suger nektar och pollen från bland annat hagtornsblommor. Det är där man kan hitta de fulsnygga små nötvivlarna under sommaren. Där sker också bröllopsakten mellan hanar och honor. Och i den vackra sensommaren är honorna beredda att ta itu med en ny omgång hasselnötter.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om