Christel vill få växthuset färdigt

"Äntligen fyller jag 40 år". Så skrev Christel Karlsson på inbjudningskorten till sin 40-årsfest.

Foto: Fotograf saknas!

Svärtinge2006-08-03 04:00
- Jag har ingen 40-årskris. Jag tycker bara att man ska vara glad att man kan bli äldre. Det är inte alla som får uppleva det, säger hon och tillägger att varje ålder har sin charm.
- Nu tycker jag att det är jättebra att vara 40. För tio år sedan tyckte jag att det var jättebra att vara 30. Då var jag mitt inne i småbarnsperioden och då var det roligt.
Nu tycker Christel att det är skönt att barnen har vuxit upp lite. Minsta barnet Ida är 9 år, storebror Olle är snart 12 och Linnea är snart 14. Christel är noga med att inte säga 11 och 13 - för barnen är det viktigt att inte framstå som yngre än de är.
Christel fyllde 40 år den 25 juli och det firade hon med en fest i trädgården i lördags. Ett stort partytält slogs upp bakom det gula huset på Ristvägen utanför Svärtinge.
Trädgården rymmer såväl rutschbana och studsmatta som brygga och fotbollsplan. Här brukar både barn och vuxna samlas på valborg och midsommar, och då är Christel och hennes man Gunnar gärna med på fotbollsmatcherna och de andra lekarna.
Visst märks det att kroppen börjar bli äldre, tycker Christel.
- Man känner när man gör något. Och när man har ansträngt sig har man mer än träningsvärk dagen efter.
Men hjula kan hon fortfarande. Nyligen visade hon sin dotter Linnea hur man gör.
Christel håller kroppen i trim genom arbetet på gården, som hon och Gunnar driver tillsammans. De har ett femtontal tjurar och några kalvar, som de odlar foder till. Dessutom har Christel hand om de femtio hönorna, som bor i ladugården 400 meter från boningshuset.
Vid sidan om har hon ett eget företag där hon arbetar med maskinbrodering, men det går inte att leva på. Åtminstone inte än. Tyvärr är det för många äldre damer som sysslar med samma sak, och de nedvärderar sitt arbete och tar inte tillräckligt betalt, enligt Christel.

Lite bekvämare
Kanske är det både en generationsfråga och en könsfråga, detta att kunna värdera sina egna insatser.
- Om min man kör grävskopa i en timme så är det ingen som tvekar att betala honom. Men om jag syr i en timme är det inte alls säkert att jag får lön för mödan, säger Christel som kämpar på för att få upp priserna.
Christel föddes i Sverige men bodde i sin pappas hemland Österrike tills hon var tio år. Då skilde sig hennes föräldrar och hon flyttade med sin mamma till Mjölby. I 18-årsåldern åkte hon tillbaka till Österrike, bland annat för att återerövra det tyska språket.
- Men jag kände mig svensk. Sverige har format mig mer. Identiteten formas mycket mer mellan 10 och 20 än mellan 0 och 10, säger Christel som valde att bosätta sig i Sverige.
Hennes syn på vad som är ett bra liv har förändrats en del med tidens gång.
- I tjugoårsåldern tänker man mer för stunden. När man skaffar familj börjar man tänka annorlunda. Att hålla sig frisk får en helt annan betydelse. Om jag bryter benet - vem ska då skjutsa barnen till deras träningar? frågar sig Christel.
Det är svårt att säga vad som beror på åldern och vad som beror på livssituationen.
- Att bilda familj är nog den största förändringen man kan göra. Min lillasyster som är 35 år väntar sitt första barn nu. Hittills har ju hon kunnat leva mer för stunden än jag. Just nu anpassar jag mitt liv efter barnen, säger Christel som umgås mycket med föräldrarna till andra barn som idrottar.
Men vare sig man får barn eller inte tror nog Christel att de flesta blir lite bekvämare med åren.

Drömmarna förändras
Även drömmarna förändras. För tjugo år sedan drömde hon om familj, ett bra boende och mycket pengar.
- Nu har jag inga drömmar längre, säger hon med ett skratt och tillägger sedan att det i så fall skulle vara att få växthuset färdigt.
Marken nedanför huset är redan förberedd. Odling av blommor och grönsaker är ett av Christels stora intressen och hon ser fram emot att kunna flytta ut alla sina inomhusodlingar från bostadshuset.
Kanske kan man säga att hennes drömmar har blivit mer konkreta.
- Man vet lite mer vad som kan bli verkligt.
Christel tror att den allmänna synen på åldrande måste förändras. Hon berättar om sin morfar som 92 år gammal flyttade till ett äldreboende och blev besviken på att det varken fanns bredbandsuppkoppling eller trådlöst internet.
- Han hade brutit lårbenshalsen och ville sitta i sängen och surfa, säger hon och tillägger:
- Ska man bli gammal är nog det viktigaste ändå att man har huvudet i behåll, att man får behålla hjärnan frisk.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om