Ett skäl till att boende i området kring Ristvägen i norra Svärtinge, där det planeras för närmare 90 nya större tomter i lantlig miljö, inte vill ha trevåningshus är att det inte passar in på landet.
– Vi är frågande till trevåningshus. Det har diskuterats förskola, äldreboende eller LSS-boende för sex till tolv boende. Plötsligt ska vi ha två trevåningshus stora som Jurslaskolan här, säger Anna-Lena Lundgren som samlat ihop en protestlista som ska presenteras för kommunens planansvariga vid samrådsmöten den 29 augusti och 1 september.
Ett annat skäl för protesterna är att kommunen kan tänka sig ett LSS-boende för funktionshindrade i området.
– Jag har inte något emot LSS-boende, säger Anna-Lena Lundgren, som noterat att grannar i området uttryckt oro över LSS-boende i yttrande till kommunen.
– Jag tror det finns oro hos en del för att vi ska få hit psykiskt sjuka, och att det kan vara farligt för våra barn att gå ute, säger hon.
Har det någon betydelse om det är två eller tre våningar? Stör det utsikten med tre våningar?
– Nej, det stör inte utsikten, men den lantliga karaktären. Mig veterligen har jag inte sett något trevåningshus på landet. Tvåvåningshus passar bättre in i landskapet, tycker hon, och föreslår istället att kommunen bygger en förskola i två plan på 1 600 kvadratmeter istället för 2 500 kvadratmeter i tre våningar, som planprogrammet anger. Där säger kommunen att det, som alternativ till LSS-boende, kan byggas ett äldreboende. De nya bostäderna ska byggas på mark som ett företag samt några privatpersoner upplåter. Kommunen vill förbereda för samhällsservice i området, såsom vård och förskola, ifall det uppstår behov av det framöver. Därför reserveras ett visst område för just de funktionerna.
Anna-Lena Lundgren, med rötter i Svärtinge, har bott i området med sin familj i ett år:
– Jag tycker det är okay om man bygger villor i området på ett klokt sätt, så man ändå behåller den lantliga karaktären. Vi som bor här och kommunen har inte alltid varit överens om vad som menas med den lantliga karaktären. Från början talades det om 30–40 nya tomter, nu är det närmare 90 tomter, konstaterar hon och ser en risk i att området exploateras för hårt. Norrköpings kommun avser att behålla lantliga miljön i nybyggnationen. Syftet är också att befintliga fritidsbostäder i området ska kunna bli permanentbostäder.