Det står Tierp på dem. Det är så Tierps namn flyger över landet även om de landar platt.
Men om man ska vara noga framställs denna, för minsta barn välkända, produkt av Tierps Järnbruk. Namnet är förmodligen för långt för att de ska nämnas på de bokstavsprydda brunnslocken.
- Det är ju inget riktigt bruk. Av dem finns bara Söderfors kvar i norra Uppland, säger fotografen Björn Ullhagen.
Nej, men det företag han dokumenterat är ändå Tierps äldsta, en smedja från 1894 som en gång i världen var stora på jordbruksredskap. Nu är det alltså brunnslock, kupolbrunnar och andra gjuteriarbeten på gatuplanet som gäller.

- Den egentliga termen är gatugods, säger Björn Ullhagen när han ger en detaljerad redogörelse för tillverkningsprocessen från det att gjutformen skapas i linoljeblandad bränd sand från Vänerns botten till att järnet, både tackjärn och skrot, smälts ned, gjuts, pressas och målas med en rostskyddande färg uppblandad med tjära.
Allt detta kan man följa på Björn Ullhagens fotografier, tungt nog inramade i järn, i utställningen K=kärlek på Arbetets museum. Titeln kan vara vilseledande: den syftar på den moderna folktro som omger bokstäverna på brunnslocken. Den som letar efter kärlek här får nöja sig med att studera den professionella behandlingen av järnet via fotografier och film. Men projektledare Torsten Nilsson försöker höja temperaturen lite.
- Titta på den här, säger han och visar ett järnfragment, det kunde ha blivit en skiftnyckel på Bahco eller någon annanstans. Men nu blev den inte det för den stansades fel och blev järnskrot istället och hamnade i Tierp för att bli brunnslock. Som i sin tur hamnar på en gata nånstans i Sverige.
Nu blev det inte mer dramatiskt än att den missanpassade järnbiten hamnade på museum. Den ligger i en hög med annat skrot och korn och är väl det enda som påminner om den traditionella mörka och skitiga industrimiljö som Ullhagens bilder annars visar.

Som Tierpsbo var det den dramatiska miljön som lockade honom och visst blir det snygga bilder med den vitlysande smältan i mörkret och gnistor som far och flyger. Han har hållit på några år med att dokumentera industriarbetet.
- Jag började på eget bevåg. Och sedan när Arbetets museum blev intresserade tog jag fler bilder några år senare.
Torsten Nilsson förklarar arbetssättet: museet anfaller en arbetsplats. Det har inte bara lett till Björn Ullhagens bilder utan också till en film, som visas i utställningen, och en minnesinsamling med djupintervjuer samt två universitetsuppsatser i etnologi och genusvetenskap. För sanningen att säga är brunnslocksframställning ingen framtidsbransch. I alla fall inte i Sverige. För några år sedan var man ett sjuttiotal anställda i produktionen. I dag är man sjutton.

Så blir utställningen K=kärlek ytterligare en av Arbetets museums dokumentationer av en borttynande industriproduktion. Bättre kommunikationer gör Tierp till en pendlingsort till Uppsala och Stockholm. Och Björn Ullhagen tror att orten ligger ganska bra till för den nya E 4 som går Tierp förbi. Men än så länge sätter Tierps Järnbruk sitt namn över Sverige.
Och så skrocket: K står för Kloak, A för Avlopp.
Alla andra tolkningar får tillskrivas den hopplöst romantiska människans fria -men kärleksfulla - skapande.