Jag sitter och pratar med Trygvi Dalsgaard i hamnen i Torshamn. Vi pratar om fisket som håller på att förändras, eftersom makrillen vandrar in i stora stim i det varmare vattnet runt öriket.
Plötsligt dyker en annan nykomling upp och surrar besvärande runt dottern Marita, fyra år. Trygvi försöker mota bort getingen, men vet inte riktigt hur man ska göra.
- Visst ska man vara "rolig", eller lugn, som ni säger. Det måste vi lära oss, säger Trygvi och lyckas mota bort getingen.
Fem år sedan
På några år har getingarna intagit ögruppen helt efter att de första upptäcktes kring år 2000. Varifrån och hur de kommit till ön är det ingen som kan säga, men de verkar trivas och förökar sig.
- Man pratar mer om klimat på Färöarna nu. Alla inser att vi är en del i en större helhet och att det håller på att ske förändringar, säger Trygvi.
Jag träffade denne fiskare och sjöfarare för fem år sedan och intervjuade honom om klimatet på Färöarna. Redan då såg man förändringar i framför allt väderleken. Fler stormar och dåligt väder ställde till problem för fisket.
I dag har invandringen av makrill, som fiskarna på Färöarna enligt fiskekvoten inte ska få fiska, blivit det stora samtalsämnet.
- Det är inte bra för en fiskare det här, att han inte ska få fiska den fisk som finns. Det är hans levebröd, säger Trygvi Dalsgaard.
För honom själv har de fem år som gått lett till stora omställningar i livet. Han jobbar nu som befäl på ett fartyg utanför Ghanas kust i sex veckors pass och har hunnit med att få tre barn under de fem åren.
- Man får en ändrad syn på tillvaron när man får barn och tänker mer på det här med naturen och hur framtiden ska bli. Jag tänker också mer på att spara energi, om inte annat så för att spara pengar. Alla säger att det kommer att gå galet med det liv vi för, men det är bra att vi inser att det finns problem. Då kanske vi kan göra något åt det, säger Trygvi Dalsgaard.
Växtligheten ändras
Det är inte bara bland djuren man ser förändringarna. Anna Maria Fosaa, biolog vid naturhistoriska museet i Torshamn, ser hur växtligheten på Färöarna håller på att ändras. Hennes forskning, som pågått i nio år, är koncentrerad till sluttningarna på sex olika fjäll på Färöarna där hon kartlagt växtligheten i olika zoner ända från havsnivån upp till toppen.
Det är helt tydligt att vegetationen pressas uppåt på fjället när det blivit varmare.
- Växtförhållandena förändras och växterna flyttar uppåt på fjällen. Vi observerar också nya arter som kommit in, medan växter som vuxit överst på fjälltopparna är speciellt sårbara och kan försvinna helt, om det blir för varmt för dem, säger Anna Maria Fosaa.
Hon har också med hjälp av små, sexkantiga växthus i olika fjällmiljöer sett hur växterna reagerar på temperaturförändringar.
"En grad varmare"
- Temperaturen i växthusen har varit en grad varmare på sommaren och vi har jämfört tillväxten med växterna utanför växthusen.
Vi har sett att blomningen varit en vecka tidigare och tillväxten av bladen har varit större.
Att blomningsperioden förskjuts kan innebära att den kanske inte infaller samtidigt med perioden för pollinatörer. Det kan innebära stora förändringar i framtiden, säger Anna-Maria Fosaa.
Egentligen vet hon inte vilken väg det kommer i att gå. Årets sommar var kall från start, men blev varmare. Det kan också ha inverkan på hur växterna utvecklas.
Bättre förberedd
- Att veta hur arterna uppför sig i förhållande till att klimatet ändras kan vara otroligt viktigt. Man kanske upptäcker något som man inte tänkt på, men som kan få stor betydelse, speciellt när det gäller de oönskade arterna. Då är man bättre förberedd på vad som kan hända, säger Anna Maria Fosaa.