Ministern och landshövdingen som blev en vanlig Andersson

Sista dagen på jobbet var för fem år sedan. Men hur blev det, Georg Andersson?
- Större frihet och mera av det mesta. Familjeliv, kulturliv, friluftsliv och två barnbarn att lägga till de tidigare elva - med andra ord blev det väldigt livat, konstaterar fyrbarnspappan som också är morfar tretton gånger om.
Att försvinna in i anonymiteten och göra sig av med ett sedan decennier grundmurat kändisskap har dock visat sig svårare. I alla fall med en bakgrund som före detta folkskollärare Georg Andersson från Örträsk. Efter åtta år i katedern blev han rektor.

Två statsrådsposter
Det politiska intresse som väcktes under rektorsåren ledde 1971 till riksdagen, en plats på den (s)-märkta bänken och sedermera två statsrådsposter i Ingvar Carlssons regering.
Efter tre år som invandrarminister följt av ytterligare två år som kommunikationsminister gick flyttlasset norröver igen 1995 till landshövdingeresidenset i Umeå.
- De fem åren som landshövding är nog de som jag är mest tillfreds med under min yrkesverksamma tid, menar Georg Andersson.
Men han ser även tillbaka på tiden i regeringen med viss belåtenhet.
- Som invandrarminister hade jag bland annat glädjen att få etablera flyktingmottagandet i hela landet.
- Alla kommuner engagerades i detta vilket gjorde att invandringspolitiken förankrades hos hela svenska folket.
Under tiden som kommunikationsminister var en av höjdpunkterna att få till stånd ett avtal om Öresundsbrons tillblivelse. Fast förarbetet var jobbigt.

"Oerhörd kamp"
- Avtalets tillkomst föregicks av en oerhörd kamp även internt inom partiet och ledde till ett väldigt pusslande i sista minuten under regeringens sista tid.
Under landshövdingetiden hade han bland annat nöjet att vara med om första sprängskottet på Sveriges största järnvägsprojektet i modern tid - den ännu inte färdigbyggda Bottniabanan.
- Det processas fortfarande kring vissa dragningar. Tyvärr blir det ofta fördröjningar när man ska dra fram en väg eller järnväg och tvingas kompromissa mellan tillgängligheten och miljöhänsynen. Men det byggs för fullt och snart ska det bli åka av på Botniabanan, säger Georg Andersson trosvisst.
Livet efter pensioneringen kan annars sammanfattas i ett ord - action. Dagliga skidturer på längden tillhör favoritsysselsättningarna så här års. Liksom täta besök i den egna fjällstugan där de väldiga vidderna i omgivningen inbjuder till sköna vandringar sommartid.

Operaordförande
När det gäller kulturlivet har Norrlandsoperan i Georg Andersson fått en ny, entusiastisk ordförande som själv gärna sjunger ut med mäktig basstämma när tillfälle ges.
- Fast inte på operascenen, påpekas med ett skratt. Men Norrlandsoperan bedriver en mycket spännande och utvecklade verksamhet. Bland annat har man ett samarbete med Kapstaden som gör att vi får sydafrikanskt besök här i Umeå den 22 april då man ger en föreställning tillsammans med delar av operans ensemble.

Till Costa Rica
Vid det laget har Georg Andersson hunnit hem från resan till Costa Rica, där en av döttrarna är bosatt och arbetar för Lutherska kyrkan. Inom kort ska hon göra pappa Georg till morfar för fjortonde gången.
- Det är den absolut bästa födelsedagspresent jag kan tänka mig och den enda jag vill ha.
Själva födelsedagen firas privat inom familjen, med fru Hjördis och döttrarna Åsa, Katarina, Ulrika och Helena, men följs dagen därpå av en välgörenhetskonsert i Vasakyrkan till förmån för barnhemsbarn i Umeås ryska vänort Petrozavovsk.
- Jag har själv varit där och sett att det är mycket utsatta barn som vi vädjar om en gåva till, säger Georg Andersson.

Politiskt engagerad
Det politiska intresset och engagemanget finns kvar.
- Så länge jag kan vill jag gärna vara med och göra en och annan insats.
- Som nu senast när vi gjorde en aktion mot den rättsosäkerhet som den terroriststämplade somaliesvensken är drabbad av efter att ha fått alla sina tillgångar frusna.
- Både för sin egen del och för samhällets utveckling tycker jag det är viktigt att man reagerar på sådant man tycker är fel och orätt, så det tänker jag fortsätta med.

Ministern och landshövdingen som blev en vanlig Andersson

Efter 30 år i politisk hetluft och offentlighetens ibland obarmhärtigt skarpa sken såg han fram mot ett nytt liv som en helt vanlig anonym Andersson.