Tecknande tolvÄring kan straffas i Ryssland

En flicka som mĂ„lar en teckning om kriget i Ukraina blir tagen av polis och skild frĂ„n sin pappa. Den ryska regimen bevakar minsta missnöjesyttring för att snabbt kunna kvĂ€va den – men ett pyrande missnöje gör sig pĂ„mint pĂ„ flera sĂ€tt.

Rysslands president Vladimir Putin framtrÀder alltmer som en diktator. I smÄ sprickor i fasaden syns ett missnöje, trots myndigheternas motÄtgÀrder. Arkivbild frÄn Röda torget i Moskva.

Rysslands president Vladimir Putin framtrÀder alltmer som en diktator. I smÄ sprickor i fasaden syns ett missnöje, trots myndigheternas motÄtgÀrder. Arkivbild frÄn Röda torget i Moskva.

Foto: Alexander Zemlianichenko/AP/TT

Ryssland2023-03-24 13:02

NÀr sjÀtteklassarna pÄ skola nummer nio i Jefremov, omkring 30 mil söder om Moskva, har bildlektion mÄlar tolvÄriga Masja en kvinna och ett barn bredvid en ukrainsk flagga. PÄ flaggan stÄr "Leve Ukraina" och kvinnan hÄller upp en hand mot projektiler som skjuts mot dem frÄn en rysk flagga, pÄ vilken det stÄr "Nej till krig".

Elevernas uppgift var att göra teckningar till stöd för den ryska militÀren. Polisen larmades till skolan.

Större trend

Efter bildlektionen i april i fjol hamnade Masja och hennes pappa Aleksej Moskaljov i timslÄnga förhör. SÀkerhetstjÀnsten gjorde vÄldsamma hembesök. Nu, nÀstan ett Är senare, pÄgÄr ett rÀttsfall dÀr pappan kan bli av med vÄrdnaden om sin dotter.

– Det Ă€r viktigt att förstĂ„ att Moskaljov-fallet Ă€r del av en större orovĂ€ckande trend, som del av ett bredare tillslag i krigstid dĂ€r regimen rutinmĂ€ssigt ger sig efter minderĂ„riga krigskritiker och deras familjer, sĂ€ger Maria Kuznetsova vid rĂ€ttsorganisationen OVD-Info, vars advokater hjĂ€lper Aleksej Moskaljov i rĂ€tten, till brittiska The Guardian.

NÀr vÀsterlÀndska medier som Politico och BBC besöker Jefremov och frÄgar invÄnare om fallet vill ingen uttala sig. De Àr rÀdda.

RÀttegÄngar rullar pÄ

Fallet Àr inte det enda. I oktober greps en femteklassare i Moskva tillsammans med sin mamma, efter att hennes skola larmat om en UkrainavÀnlig profilbild i sociala medier.

NĂ€r Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes blossade protester upp i ryska stĂ€der, men de slogs ned. Samtidigt kom en rejĂ€l skĂ€rpning av de ryska lagarna om vad man fĂ„r sĂ€ga. Sedan dess har minst 19 500 personer gripits, enligt OVD-Info, som för protokoll.

MÄnga personer stÀlls inför rÀtta för enstaka inlÀgg eller reaktioner i sociala medier som anses ifrÄgasÀtta den ryska militÀren. Första gÄngen blir det böter, andra gÄngen fÀngelse.

I 485 fall har personer stÀllts inför rÀtta för sin krigskritik, enligt OVD-Info. Bara denna vecka pÄgÄr 59 sÄdana rÀttegÄngar. Hundratusentals mÀnniskor har lÀmnat landet och mÄnga av dem har Ätalas i sin frÄnvaro.

Blottlagd övervakning

Regimens rigorösa övervakning blottlÀggs delvis av en lÀckt databas frÄn censurmyndigheten Roskomnadzor, som den oberoende nyhetssajten Vazjnyje Istorij/Istories har gÄtt igenom.

DÀr har signalspanare fört protokoll över hundratals offentliga missnöjesyttringar av olika slag, Àven av enskilda personer. Det lÀckta registret Àr frÄn förra vÄren och av det att döma sker det nÄgon form av offentlig aktion nÀstan dagligen nÄgonstans i Ryssland. Det Àr fÄ som vÀcker uppmÀrksamhet och alla har inte med kriget att göra, men myndigheterna ingriper vid merparten.

Varje missnöjestendens som snappas upp lÀggs i detaljerade rapporter som skickas vidare till polis, sÀkerhetstjÀnst och inrikesdepartement.

Blommor och brÀnder

En del protester Àr svÄrare att övervaka och lagföra.

I januari lade exempelvis mÀnniskor i över 60 ryska stÀder och orter blommor vid olika monument, för att sörja och göra ett lÄgmÀlt stÀllningstagande efter ett ryskt anfall mot ett bostadshus i ukrainska Dnipro dÀr ett 40-tal civila dödades.

Under krigsÄret har det uppstÄtt mystiska och regelbundna brÀnder i vÀrvningskontor, polisstationer, myndighetsbyggnader och oljedepÄer. MÄnga antas vara anlagda. Förra Äret skedde omkring 80 brandattacker, enligt den oberoende sajten Mediazona.

En 16-Äring i S:t Petersburg-omrÄdet Ätalades hÀrom veckan för terrorism. Hans farbror Àr en av de mÄnga ryska soldater som har stupat i Ukraina och ynglingen kastade en brandbomb mot ett vÀrvningskontor.

Och förra veckan hĂ€rjade en dödlig storbrand i sĂ€kerhetstjĂ€nsten FSB:s högkvarter i ryska Rostov-na-Donu nĂ€ra Ukraina. Även den antas vara anlagd och ryska partisaner har tagit pĂ„ sig ansvaret för det.

Fakta: SĂ„ styrs Ryssland

Makten i Ryssland ska enligt författningen delas mellan presidenten och regeringen, parlamentet och rÀttsvÀsendet, men i praktiken ligger merparten av makten hos presidenten.

Presidenten utser premiÀrminister och tillsammans med premiÀrministern alla andra ministrar. Denne utser ocksÄ de högsta domarna, riksÄklagaren, riksbankschefen och Àr överbefÀlhavare samt högst ansvarig för alla departement och myndigheter som sysslar med inre och yttre sÀkerhet.

Parlamentet, eller den federala församlingen, bestÄr av underhuset statsduman och överhuset federationsrÄdet. Helt oberoende oppositionskandidater utesluts i regel frÄn valen och president Vladimir Putin har ytterst sÀllan problem att fÄ igenom sin vilja i kamrarna.

Putin vann sitt första presidentval Är 2000 och övertog tidigt stora befogenheter frÄn federationens mÄnga guvernörer. 2008 hindrade grundlagen honom frÄn att stÀlla upp i valet en tredje gÄng pÄ raken, och han blev i stÀllet premiÀrminister medan hans nÀra förtrogne Dmitrij Medvedev blev president.

2012 valdes Putin till Rysslands president igen och sedan valdes han om 2018. Enligt dÄvarande regler skulle han inte fÄ stÀlla upp igen i presidentvalet 2024, men grundlagen skrevs om efter en ifrÄgasatt folkomröstning Är 2020 och tidigare mandatperioder slutade dÄ att rÀknas sÄ att Putin kan sitta till och med Är 2036.

KĂ€llor: Landguiden/UI, Nationalencyklopedin

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!