Men jag tänkte ändå på dessa få rader ge mig på en skolboksbeskrivning av vädret då en varmfront närmar sig. Det första man ser av fronten är ett antal skidpetsliknande fjädermoln som drar upp på en blå himmel - så kallade cirrusmoln.
Dessa består av iskristaller och ligger på cirka 10000 meters höjd. När dessa syns är fronten i storleksordningen 150 mil bort. Efterhand som fronten närmar sig blir fjädermolnen allt fler och bildar snart ett genomskinligt och diffust täcke - cirrostratus. Molnen fortsätter att tätna och i det ögonblick då solen inte längre förmår lysa genom molnen, byter molntypen namn till altostratus. När det till sist börjar regna eller snöa övergår molntypen till nimbostratus. Inuti frontzonen fortsätter det att regna eller snöa men då fronten passerar börjar regnet snabbt att avta. Vinden vrider samtidigt en aning mot högre gradtal (vanligen från syd till sydväst). Temperaturen stiger som snabbast precis då fronten passerar men fortsätter att stiga en del även bakom fronten. Luften blir vid frontpassagen också fuktigare och dimma eller mycket moln bakom fronten är vanligt. I en krönika framöver tar vi oss an en kallfront istället.