Koll på laviner

I sportlovstider reser många till fjällen och risken för lavinolyckor ökar. SMHI gör inga bedömningar på lavinfara även om vädret har en avgörande roll för lavinriskens utveckling. Väderfaktorer som ger ökad lavinfara är kraftigt snöfall, så mycket som 80% av alla laviner inträffar inom ett dygn efter första snöfallet. Vind som ger snödrift är också en mycket viktig parameter, samt snabb temperaturstigning upp till nära noll grader. Snön ligger ofta i olika skikt som är mer eller mindre kompakta. Mellan de olika skikten kan det finnas glidlager i form av ett tunt lager porös nysnö eller rimfrost. Ett lager rimfrost i snön bildar ett mycket effektivt glidlager. Snöflakslavinen är den farligaste varianten. Den uppstår genom att snötäcket brister längs en brottkant som kan vara allt mellan någon decimeter till flera meter hög. Ett stort flak av snö brakar sedan med enorm kraft nedför sluttningen i en hastighet som kan närma sig 200 km/h. Lössnölaviner startar i en punkt och växer nedåt till en päronformad kägla, dessa inträffar vanligen i branta sluttningar timmarna efter ett kraftigt snöfall. I snitt inträffar 1 dödsolycka i Sverige per år, 5 i Norge och ett 50-tal i Alperna. Lavinrisken bedöms i Sverige av Svenska Liftanläggningars Organisation, SLAO.