Att spå väder

Till exempel har de tittat på månen och stjärnbilderna. Att månen förorsakar ebb och flod kände man till redan tidigt. Detta gjorde att man drog slutsatsen att också vädret berodde på månens position och om det var ny eller nedan.

I februari 1524 föutsades det att en syndaflod skulle sätta hela Europa under vatten. Istället blev det ovanligt torrt. Man tittade också på vintergatan och norrskenet.

Även djurs beteende och växterna har studerats. Bondepraktikan har sina rötter från antiken och kom ut i tryck för första gången i början på 1500-talet. Det finns tre klassiska svenska spåmän och det är Enok Sarri i Nikkaloukta, Vaxholmsgubben och Simon Siaren från Gräsberg utanför Ludvika. Den kanske mest kände spågubben är tyske Wolgang Röder som har figurerat en hel del i de svenska kvällstidningarna. Han grundar sina spådomar på ett hopkok av mer eller mindre vetenskapliga metoder och statistik. Men de flesta spåmän är förtegna om sina metoder.

Men egentligen är meteorologi fysik där också matematiken är ett hjälpmedel bland många. Utbildningen är fyra år på univeristetet där de två första åren består av ren matematik och fysik. De två sista åren är mer inriktade på meteorologin.