Tankar på blomsterängar kom redan förra året, säger Kristina Hörnqvist, arbetsledare på gatu- och fastighetskontoret.
– Det här är en tanke som vi påbörjade redan förra året, säger Kristina Hörnqvist, arbetsledare på gatu- och fastighetskontoret, Valdemarsviks kommun.
En liten blomsteräng finns redan på Norrgatan i Valdemarsvik, vilken blommat den här sommaren med bland annat en stor mängd av arten romersk riddarsporre. Men där fanns andra förutsättningar än på de platser där de nya ska tillskapas.
– Här vid skolbarnens hållplats på Norrgatan hade vi ju möjlighet att göra en yta från början, med mager jord och sedan så fröer i höstas. Den blev jättefin redan i år, vilket inte var riktigt vad vi förväntade oss, säger Kristina Hörnqvist.
Så här såg blomsterängen på Norrgatan ut när den blommade som mest i juli.
Anläggande av så kallade "pollinerarytor" beräknas nämligen ta ett par år innan de är uppe i sin fulla blomning.
Pollinerarytor sköter sig dock inte själva när de är sådda.
– De måste hållas efter så inte sly och annat oönskat kan få fäste, säger Kristina Hörnqvist.
Mellan Nålvägen och Hästskovägen i Gusum ska en del av grönområdet bli blomsteräng.
I Gusum handlar det om två bostadsområden. Dels mellan Ursättersvägen och Tallstigen, samt på en del av grönområdet mellan Nålvägen och Hästskovägen. Där finns också en lekplats som ska byggas om nu i höst.
Området mellan Ursättersvägen och Tallstigen i Gusum ska också ge plats för blommor.
I Valdemarsvik är det två ytor i närheten av Vammarskolan, en på samma sida intill Lillgatan, samt en mitt emot vid Storgatan. På samtliga fyra områden har Valdemarsviks kommun förberett arbetet och här finns skyltar uppsatta med texten ”Vi klipper inte här. Det ska få växa för våra insekter.”
Mellan Vammarskolan och Lillgatan blir en blomsteräng och ytterligare en längre bort på andra sidan Storgatan.
På de här fyra nya områdena är det alltså en annan metod som måste användas, med fler procedurer, än vid Norrgatan.
– Här har vi låtit gräset växa, för att utarma jorden. Så har vi slagit gräset nu när det vuxit färdigt, säger Kristina Hörnqvist och förklarar:
– Det kan göra att klöver och andra växter som trivs i magrare jord nu kommer fram. Senare i höst kommer vi att skala av en del av gräset och därefter lägga i mager sandblandad jord och så fröer som ska blomma nästa år.
Skyltar talar om vad som är på gång på respektive område.
Följande år beräknas blommorna sedan fröså sig själva och tillsammans med stödsådd utvecklas till en ännu rikligare blomning.
– Det finns alltid farhågor kring vad som finns i jorden. Kvickrot är bland annat sådant som kan ställa till det, men vi får se hur det utvecklar sig. Vi hoppas att resultatet blir en fin blomning, säger Kristina Hörnqvist.