Andreas Hjulberg tycker att hans bakgrund inom lantbruket lärt honom mycket om problemlösning. Något han har nytta av i sitt nuvarande jobb som driftstekniker.
Sandviks reningsverk är Valdemarsviks kommuns största reningsverk. Verket renar avloppsvatten från Valdemarsviks stad och tar emot allt slam från kommunens fyra mindre reningsverken. Utöver det hanterar de och renar avloppsvatten från 3000 trekammarbrunnar och slutna tankar.
– Vi är fyra som jobbar med driften på Vatten och avlopp. Vi sköter reningsverk, vattenverk, pumpstationer och vattentorn, det är ungefär 100 besökspunkter vi ska se till, säger Andreas Hjulberg som är drifttekniker och lägger ungefär 20 procent av sin arbetstid i Sandviks reningsverk.
Avloppsvattnet från Valemarsviks stad pumpas via rör på Valdemarsvikensbotten till verket som ligger på vikens norra sida tre kilometer från centralorten.Totalt finns ett 60-tal pumpstationer i kommunen och det är framförallt där problem uppstår när fel saker hamnar i avloppet.
– Det största problemet vi har är de förbaskade våtservetterna. Det drar med sig stora kostnader för renoveringar av pumpar, de löser inte upp sig i vattnet utan fastnar i pumparna.
Torkservetter tvinnar lätt ihop sig och bildar starka rep vilket skapar stora problem i hanteringen av avloppsvattnet i Valdemarsvik.
Han säger att också att bindor och tamponger är ett problem men att våtservetter, av den typ som ofta används till att torka små barn när man byter blöja, är värst eftersom de blir oerhört starka och tvinnar lätt ihop sig till långa rep.
– Det är också en arbetsmiljöfråga när vi måste ge oss ner i pumpstationerna för att skära loss servetterna. Det är trångt att komma ner och det bildas svavelväte där som är livsfarligt. Det är viktigt att vädra innan och vi har med oss gas-varnare när vi går ner.
Andreas Hjulberg och hans kollegor uppmanar att folk slutar spola ner våtservetter och andra saker som inte hör hemma i toaletten utan håller sig till kiss, bajs och toalettpapper.
Andreas Hjulberg plocker upp ett större föremål som slunkit in för långt verket.
Förutom problemet med våtservetterna gillar Andreas Hjulberg sitt jobb. Tidigare har han jobbat inom jordbruk men sen 2019 har han varit anställd som drifttekniker på Vatten och avlopp i kommunen. Han beskriver arbetet som omväxlande där han jobbar på olika platser med tillsyn, övervakning, reparationer, Service och underhåll.
– Jobbet är det bästa jag har haft. Det är roligt att jobba i en liten kommun där man får jobba med allt.Vi på driften har alltid en person i beredskap. Ett larm som kommer på natten kan innebära att man löser problemet på fem minuter vid datorn eller att man får åka ut och jobba i fält i 20 timmar.
Sandviks reningsverk i Valdemarsvik byggdes i mitten av 1970-talet.
Sandviks reningsverk är byggt 1976 och har löpande moderniserats för att leva upp till de krav som över tid skärpts för rening av vatten. Reningen sker lite förenklat i fyra steg. I det första steget avskiljs föremål som våtservetter, tops och annat som letat sig förbi pumpstationerna.
– Det är sånt vi inte vill ha med i avloppsvattnet, det går till förbränning.
Torkservetter, tamponger, tops och annat som skiljs ut går till förbränning.
Därefter sker en biologisk rening där mikroorganismer bryter ner föroreningar. I näsa steg avlägsnas fosfor med hjälp av en kemisk process. I den sista bassängen i Sandviks reningsverk rinner vattnet sakta och det sista slammet sjunker till botten. Slam som används inom jordbruket som gödningsmedel.
– Slammet analyseras innan det sprids på åkrarna och kraven är hårda. Om allt har blivit rätt är det bara det man en gång stoppat i munnen som finns i slammet.
När vattnet slutligen passerat alla steg i reningsverket pumpas det ut via en ledning som ligger på botten mitt i Valdemarsviksviken.