Efter en lång rad av år med osäkerhet och dålig ekonomi lämnar Gusums Bruksmuseum lokalerna vid Syntorp vid årsskiftet.
– Det har varit en väldigt känslig fråga i väldigt många år men jag tror att väldigt många har landat i att det inte längre är hållbart att ha öppet i Syntorp. En del är ju besvikna på att stiftelsen har tagit det beslutet men det går inte längre, säger Annelie Noort, ordförande i stiftelsen Gusums Bruksmuseum.
Samlingarna har redan börjat flyttas. En del ska magasineras och andra föremål flyttas till exempelvis Gusums hembygdsförening eller Gusums Folkets hus. Exakt var sakerna ska magasineras vill Annelie Noort inte avslöja då det handlar om en del värdefulla föremål.
– Vi är glada att en del av föremålen kan visas upp även under de år museet ligger i malpåse. Det handlar om över 250 föremål, allt från små saker till jättestora saker som använts vid blixtlåstillverkningen, säger hon.
När en dörr stängs så öppnas kanske en annan. Planerna på ett nytt gemensamt museum i Valdemarsvik har tagit nya steg och där är tanken att bruksmuseet ska ingå. Ett nytt museum som tar ett grepp på hela Valdemarsviks kulturarv och inte minst den långa industrihistorien. Nu har man också fått pengar från Region Östergötland och inlett ett samarbete med Västerviks museum.
– Vi har fått 100 000 kronor i projektmedel för att genomföra en förstudie och kommer att anställa en projektledare som ska hjälpa oss med att ta reda på vilket kulturarv vi kan samla och lyfta fram. Arbetet ingår också i den nya vision vi ska ta fram i kommunen och där är kulturarvet viktigt för att förstå var vi är nu och vilka vi vill vara, säger kommundirektören Kristina Lohman.
Som exempel på vad som skulle kunna samlas i ett gemensamt "stadsmuseum" i Valdemarsvik förutom Gusums Bruksmuseum nämner Kristina Lohman och Annelie Noort bland annat historia från Lundbergs Läderfabrik, möbeltillverkningen, skärgårdsnäringarna på Harstena och Fångö.
– Det här blir ett pionjärarbete i Valdemarsvik även om det är precis i sin linda och där vi precis börjat ställa oss frågorna. Vilka kompetenser behövs? Hur skulle det organiseras? Var ska det ligga? Hur skulle det finansieras? Vad är det för kulturarv vi ska jobba vidare med?
– Ekonomin är nästa steg. Vi kommer att söka mer pengar. Det här är ett arbete som tar minst två-tre år att jobba fram, säger Kristina Lohman.