Får och rälsbussar är livet

Det ligger en bred trefärgad katt på köksbordet. Bengt Nygren, undersköterska, får- och skogsbonde, värnare av den svenska rälsbussen, munskänk och lite speedwaygalen, sitter lätt lutad över Måns och plockar med något odefinierbart i långhårspälsen. Det ser ut som om han spelade cittra.

Foto: Hennum Christer

Valdemarsvik2008-03-22 00:16
I ladugården ett stenkast över den leriga planen förökar sig fårhjorden. - Min hobby och mitt gift, säger Bengt om djurhållningen. Han bor med sin fru Anita i Brårum en halvmil utanför Valdemarsvik. Den här tiden på året är intensiv för honom. Det beror på lamningarna. Katten reser sig, buffar med huvudet, spinner och biter NT:s utsände agrare reporter i fingret: - Den där borde heta Singer!- Den blev visst arg, säger Bengt. Vi tror honom inte, utan hoppas på att det var ett kärleksbett:- Den vill väl bli bekräftad som alla andra varelser?Tuffa hängslen
Bengt reser sig upp när telefonen ringer. Han rättar till sina hängslen som det står Husqvarna på. En telefonförsäljare. - Ajöken, goodbye, löd hälsningsfrasen.Nej, det skulle inte vara mer där.Nu låter Bengt som en tidtabell. Medlemskapet i Svenska motorvagnsklubben inspirerar kanske:- Jag stiger vanligtvis upp ur sängen klockan fem och sjutton. Då sätter jag gröten på spisen, på tvåan. Jag går ut till fåren och kommer tillbaka sex, noll, noll. Då är gröten lagom kokt. Jag tittar i morgontidningarna. Skit förresten att inte Svenska Dagbladet bärs ut här på söndagar.- Klockan sex och fyrtio åker jag till jobbet som kommunal undersköterska.Tidigare var Bengt Nygren verksam på Laser Tool, ett verkstadsmekaniskt företag. Men han drabbades av personalnedskärningar som företaget genomförde 1998. - Jag funderade på vad jag skulle göra i stället. Det fick bli ett värv som undersköterska.Hobbyn hemma på gården är också en inkomstkälla fast blygsam.- Ett fyrtiotal får ger ingen Krösusstatus precis. Jag lever på rost och och röta så länge det går, säger han med ett leende som förråder medvetenheten om att han tagit i väl mycket.Bengt är uppväxt i Eskilstuna vilket hans vågiga satsmelodi vittnar om. Han sökte först en gård i Södermanland.- Lediga sörmländska gårdar köps emellertid till stor del upp av stockholmare som vill ha hästgårdar. Det påverkar självfallet prissättningen. Där handlar det inte om att plöja jorden utan mera om att plöja ner pengar. Så jag riktade blickarna söderut, till det mildare klimatet och den här delen av Östergötland. Jo, det är mildare här än i Södermanland. Särskilt vid kusten.Vi erinrar oss vad förre vägmästaren Georg Andersson hävdade:Det går en klimatgräns vid Ringarum!Och Bengt fann till slut sitt objekt för bättre livskvalitet. Vi går ut, glider över den leriga ladugårdsplanen och går in och hälsar på fåren och blir bäade. När de rusar över jordgolvet gungar ett mjukt muller fram och tillbaka.- De tror de ska få mat, säger Bengt.Så tar han fram en blå hink med gourmetfoder: - När jag går till betet är det inte mig utan hinken de följer. En tacka under omständigheter glor på oss och närmar sig med oläsligt pokerface. Hon klämmer ner huvudet mellan skuldrorna och sträcker ut halsen. Sedan händer just ingenting.Finns det inga baggar på gården?- Jo, four.Ömt tar Bengt upp ett par lamm i famnen. Tiden står stilla i ödmjukhet. Ibland tar denne Brårumsfarmare några kliv bakåt i tiden till rälsbussarnas rystande, krängande guldålder. Medlemskapet i Svenska motorvagnsklubben innebär veritabel avkoppling och frestar med rälsbussresor här och där i Sverige.- Motorvagnar rullar sakta. De ger mig tillfälle att se en hel del av landets "bakgårdar". - Att resa är att leva. Det går bra att leva med egen bil också. Snart bär det av till Italien igen. Dit åker vi mest för matens skull. Medlem i Munskänkarna
Konstaterandet uttalas med vördnad av en njutningsmänniska som onekligen verkar se mera till livets innehåll och mjukvara än till ytlig välfärdsmaterialism. Det är inte heller av en tillfällighet han är medlem i Munskänkarna i Söderköping.Tillvaron bjuder på ytterligare lite tid innan Bengts dygn hotar jäsa över 24-timmarsgränsen. Faktiskt hinner han understundom åka till speedwayarenorna för att följa sitt gamla hemmalag Smederna, både i Eskilstuna och på bortaplanerna.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om