Några dagar senare, den 31 januari ska han välkomnas av församlingen.
Med en far som präst kan man tro att det alltid förväntats att han skulle gå i pappas fotspår.
– Men det här är mitt eget svar på Guds kallelse, säger Erik Gruvebäck.
– Det har mognat fram under lång tid, jag tror att Vår Herre styrt mig med varsam hand och det känns som om kyrkan är en del av mitt blodomlopp.
Under sina år som kyrkomusiker blev Erik Gruvebäck mycket uppskattad för sitt arbete med barn- och ungdomsgrupper.
– Ungdomsarbete och konfirmander ska jag också nu ha ansvar för, säger han.
Men det är helheten i prästyrket han tycker om. Att följa människor i livets skeden från vaggan till graven, vara medmänniska, finnas till hands.
Siktade på prästyrket redan 2003 då han inledde teologistudier, men för tre år sedan påbörjade han präststudier på heltid och i januari i år prästvigdes han i Linköpings domkyrka av biskop Martin Modéus.
För att bli präst räcker inte bra betyg. Biskopen ska ge sitt godkännande och prästkandidaten följas i arbetet under en prövotid.
– Det är viktigt att se att personen är lämplig eftersom man möter människor i många känsliga livssituationer.
Till Valdemarsviks församling kommer han nu efter snart ett års tjänst som pastorsadjunkt i S:t Lars församling i Linköping.
Men hur är det med gudstron idag i en värld med så mycket våld och hat? Kan tron på Gud överleva? Ja, det är han övertygad om.
– Det finns mycket ondska i världen, men så har det varit i alla tider om man tittar tillbaka. Och ju mer vi upplever av mörkret, desto större behov har vi av konkret godhet.
– Givetvis kan också jag tvivla, men då på min egen tro, inte på Gud, säger han.
Erik Gruvebäck är också känd inom kulturen utanför kyrkan i sång- och musikgrupper, bland annat med riksspelmannen Pelle Björnlert i succén ”Pelle & Erik spelar Allan” som handlar om Allan Edwalls visor.
– Det är viktigt att möta människor utanför kyrkorummet också, men det hinner jag inte så mycket nu, jag är fembarnspappa och prioriterar familjen och prästtjänsten.