Märkligt nog hade ingen av nostalgikvällens artister uppträtt på scenen tidigare, trots att Grännäsparken såg sin storhetstid precis där i skiftet mellan 80- och 90-talet.
Likaväl var det ett kärt återseende för de drygt 750 besökarna. Många mindes tillbaka på raggare och idolmöten. Eller som en man sa: "Här har jag gjort (nästan) alla mina debuter".
Trollspöet glittrade
När Rosa Körberg och Attack inledde med Ooa hela natten glittrade trollspöet till och 80-talet återvände. Måhända inte lika ungdomligt, men välbevarat. Och det var en återträff på flera sätt.
Hemvändare mötte barndomsvänner, kultartister mötte fans, men det var också kvällen då plankaren mötte sin gamle överman: ordningsvakten.
Leif Andersson pekar upp mot staketet i backen ovanför entrén. Där haffade han många plankare när det begav sig. Till sin förvåning har det en stund tidigare kommit fram en man som mindes deras möte för 25 år sedan. Han hade använt en planka för att ta sig in, men när Leif dök upp hoppade han ut igen. Dock hann han sno med sig Leifs keps.
Publiken vill ha mer
- Jag fick springa ut genom karusellen och ta tillbaka den, säger Leif och ler åt händelsen.
När scenljuset slocknar vill publiken ha mer. Särskilt skriker de efter Tommy Nilsson, som saknats under slutnumren. Strax därefter möter jag några av hans fans utanför ingången till logen. Jag tar mig in och byter några ord med en adrenalinrusig Milla "Mirakel" Andersson. Hon är alldeles till sig av den fantastiska publiken.
Nilsson var hängig
Tommy Nilsson däremot, är hängig och beklagar att han inte kunnat ge allt. Kastade nästan in handduken tidigare på dagen.
När alla lämnat byggnaden ligger gästboken kvar, nu med autografer från Pernilla Wahlgren, Rosa Körberg och Milla Andersson, som också skickar en hoppfull hälsning om fortsatta evenemang i folkparken. Dessutom finns oväntat nog en stor autograf av Tone Norums dotter, som nämligen fick agera sekreterare:
"Tommy Nilsson känner sig lite sjuk så jag skriver istället: Tommy tyckte det var skitkul!".