Vid kanten av en liten grusväg, med utsikt över sjön Vindommen, ligger huset Lövudden. En på många sätt helt vanlig stuga på landsbygden. Röd med vita knutar. Fruktträd och rabarber runt omkring.
Men det är också något annorlunda. I odlingarna samsas löken och squashen med tistlar, svinmålla, och kirskål. Växter som oftast betraktas som ogräs. Runtomkring växer något som på avstånd liknar en slydunge, men som på nära håll uppenbarar bärbuskar och fruktträd, fläder och hassel. Det är en skogsträdgård.
En kort promenad i trädgården uppenbarar dessutom en jordhydda samt ett stort antal välfyllda vattentunnor.
– Och massor av perenna växter, alltså växter som återkommer år efter år. De kräver mindre energi än andra växter men ger mycket tillbaka. Det är att tänka permakulturellt, säger Jan Gustafson-Berge, boende på Lövudden.
Permakultur. Det är ett begrepp som börjar poppa upp allt mer i olika sammanhang. Men som samtidigt är svårt att beskriva.
– Att fråga vad det är, är lite som att fråga om meningen med livet. Det finns inget nedskrivet program . Ett kort svar från mig är att det är en design för ett hållbart levande, säger han.
Anhängare av permakultur strävar efter tre principer: omsorg om jorden, omsorg om människor och rättvis fördelning av resurser. Det är svävande formuleringar med delvis olika svar för hur man ska nå dit, men mycket handlar om odling och självhushållning. Naturens kretslopp och mångfald är en inspirationskälla. Mångfalden ska göra trädgården, och naturen mindre känslig för störningar.
– Det handlar om att gynna så många arter som möjligt och att låta dem samverka. I mina odlingar har jag därför en mångfald av växter. De som trivs kan ta plats, speciellt om de är ätbara, säger han och äter några blad av en svinmålla.
Vi står intill en stor, men dold jordhydda, helt inbäddad i växtlighet som en del av naturen. Innanför en liten dörr döljer sig en säng, en bokhylla och en liten kamin.
– Mycket handlar om att använda sig av det material man har. Att ta tillvara på regnvattnet och att inte behöva köpa ny jord utan att skapa den själv med kompostnäring. Överhuvudtaget vill jag att ett system med avfall avskaffas, säger han och fortsätter:
– Man ska inte kämpa emot ställets förutsättningar, utan utnyttja dem. Gör det till något positivt. Om trädgården är fuktig, vad kan du göra av det? Själv har jag nästan varje natt besök av en bestämd grävling som gräver i mina odlingar. Och på ett sätt har den hjälpt mig. All potatis den grävde upp förra året fick bli årets sättpotatis.