Efter flera år inom läraryrket bestämde sig Louise Winblad för att sadla om. Under föräldraledigheten för några år sedan kom tankarna på att börja teckna igen, att bygga upp en portfolio. Mellan amning, blöjbyten och snabbmakaroner föddes idén om ”Hej, hej vardag”, illustrationer som fångar vardagsögonblicken i en småbarnsfamilj.
– Jag tjatade på en kompis om att starta en blogg om sitt liv på Nya Zeeland. Sen kom jag på att jag ju också kunde ha en blogg och lägga ut mina illustrationer.
Ganska snart blev ”Hej, hej vardag” upplockad av en professionell bloggsajt. Efter att ha bloggat på sajten loppi.seunder en tid, blev Louise Winblad i somras värvad till veckotidningen Amelias sajt. Där bloggar hon nu dagligen. Och i vår ger hon ut en bok med sina illustrationer.
– Ja, det blev lite mycket där ett tag. Nu har jag gått ned lite i tid från mitt jobb som webbadministratör ochjobbar med illustrerandet och bloggandet en dag i veckan, säger Louise Winblad.
Med bortåt 10 000 unika bloggbesökare i veckan har Louise Winblad gjort något av en succé. Inspirationen till ”Hej, hej vardag” hämtar hon till stor del från sitt eget familjeliv.
– Först och främst inspireras jag ju av saker som dyker upp i mitt eget liv som småbarnsförälder. Men sen blir det ganska mycket feminism också. Jag blir ju ganska politisk då och då.
Bloggläsarna är främst kvinnor, även om det finns en del män också som läser. Louise Winblad konstaterar att det tenderar att bli ett visst kvinnofokus i bloggen.
– Ideal och förväntningar på hur vi kvinnor ska vara, det är ämnen jag funderar mycket på, säger hon.
Nyligen gjorde Louise en uppmärksammad tolkning av klädmärket New Yorkers kritiserade reklambilder, där kvinnliga modeller poserar i onaturliga och sexistiska positioner.
I Louise Winblads teckningar fick modellerna i stället orakade ben, hängbröst och gropiga lår. Teckningarna har gillats och delats åtskilliga gånger i sociala medier.
– Visst är det roligt att det går bra, och framför allt roligt att folk hör av sig och säger vad de tycker om det man gör. Men jag försöker att inte tänka så mycket på vad som ska gå hem, då blir det oftast inget bra. Jag försöker utgå från mig själv, vad jag tänker och tycker, då brukar det funka bäst, säger Louise.
Född och uppvuxen i Valdemarsvik flyttade Louise Winblad från orten när hon var 17 år, men med familj och vänner bosatta i området återvänder hon med jämna mellanrum.
– Jag tycker att de har gjort så fint intill hamnen i Valdemarsvik, det blev jättebra.