Videon är inte längre tillgänglig
Totalt berörs 15 chaufförer samt administrativ personal, i det lokala taxibolaget, som grundades i början av 1940-talet. Sex av de anställda är arbetande pensionärer och kan således falla tillbaka på pension, medan resterande nio, i det här fallet chaufförer, erbjuds arbete inom Vikbolands Taxi.
Att bolaget nu knäcks är en direkt följd av den senaste upphandlingen.
– För mig var det inte oväntat, eftersom kommunen har beslutat att lägga över trafikansvaret och upphandlingen för de samhällsbetalda resorna på Östgötatrafiken(Ötraf), som ställer samma krav, vilken upphandling det än gäller i länet. De kunde vi inte leva upp till. Vi hade inte en chans, säger Valdemarsviks Taxis, vd Elisabeth Fransén.
Hon menar att en sån här upphandling inte är avsedd för mindre taxibolag.
– Kraven som ställs är orimliga. Resurserna finns inte att tillgå i kommunen. Bland annat krävs att bilarna ska köras på syntetdiesel, eller biogas. Det kan vi inte tanka i Valdemarsvik. Alternativet är att jag ska fixa en egen tank, med allt vad det vill säga, beträffande mark, tillstånd, bygglov samt omfattande kostnader.
Det krävs också att bilarna tvättas varje trafikdygn. Men det finns bara en tvätthall i Valdemarsviks kommun. Den stänger innan en del av bilarna har kört färdigt för dagen. Förutom detta krävs också en växel, bemannad dygnet runt.
– Växelkravet kan vi inte svara mot. Det finns inte kunder, kvällar och nätter. Idag sköter vi beställningscentralen själva, under dagtid. Från 1 juli kommer den således att läggas över på Ötraf i Mjölby.
I upphandlingen gick bolaget samman med Ringarums Buss och Linnea Buss AB i Skeppsgården för att bli starkare. De blev också ackrediterade för upphandlingen. Men när de upptäckte vilka krav som ställdes lämnade de inget anbud.
Elisabeth Fransén menar att det här är ett av flera landsbygdsproblem.
– Vid sådana här upphandlingar konkurrerar vi inte på lika villkor. Det kan ju inte krävas att jag ska bygga en biogasanläggning för att kunna köra åt kommunen.
NT har pratat med en av chaufförerna, som dock vill vara anonym.
– Det är anmärkningsvärt att kommunen, vill leka med de stora pojkarna i större städer. Kraven är sådana att ett litet landsbygdsföretag inte kan finansieras på vettigt sätt.
Vikbolands Taxi tog hem det sjuåriga avtalet på 11,7 miljoner kronor årligen.