– Kommunen ska inte ägna sig åt välgörenhet. Det är stötande. Hjälp istället pensionärerna på hemmaplan, säger han.
Bakgrunden till hans reaktion var att den lokala styrgruppen bakom Fairtrade City i år – efter omdiplomeringen – köpte rättvisemärkta fotbollar till årets upplaga av Nils Liedholm Cup. Lars Beckman (S), styrgruppens ordförande, har fått möjligt att kommentera kritiken från Wallmark men avböjt:
– Jag konstaterade att intresset ökar för Fairtrade-produkterna. För mig är det gott nog, säger Lars Beckman (S).
Bakom Fairtrade Sverige står LO och Svenska kyrkan. Organisationen säljer certifikat till kommunerna, bland annat till Valdemarsviks kommun, som varje år betalar skattepengar för att få kalla sig Fair Trade City. Det innebär att kommunen godtar att köpa in Fairtrade-produkter.
Kenneth Wallmark:
– Av satsade tio kronor på ett förhöjt kaffepris går kanske 50 öre till odlaren. Resten av pengarna hamnar hos detaljister, grossister och rosterier som passar på att höja priserna och därmed också vinsterna. Fairtrade ställer krav på att odlarna måste bilda kooperativ för att göra upp med dem. Detta kostar pengar vilket de fattigaste odlarna inte har råd med och då ställs utanför ”välgörenheten”, upplyser han.
Föreningen Skattebetalarna skriver att det saknas vetenskapliga bevis för att märkningen bidrar till att stärka respekten för fackliga rättigheter, tryggare försörjning, höjda lönenivåer och sociala investeringar. Sveriges lantbruksuniversitet och Lunds universitet hävdar att de minsta och fattigaste producenterna inte gynnas av Fairtrade-certifiering. De påstår att vanlig handel har större möjligheter att lyfta fler människor ur fattigdom.
Fairtrade hävdar att mycket av kritiken mot Fairtrade International och Fairtrade Sverige är felaktig. De menar att LO:s påverkan är här högst begränsad.
– LO:s inflytande och rösträtt i Fairtrade International motsvarar en procent. LO och Svenska kyrkan har aldrig tagit ut någon vinst. Överskottet som Fairtrade Sverige AB genererar återinvesteras i verksamheten, genom bidrag till Fairtrade International, för exempelvis utveckling av nya kriterier och producentstöd, samt genom sänkta licensavgifter för företagen, vars produkter är certifierade. Syftet är att licensavgiften inte skall utgöra ett hinder för företag att satsa på Fairtrade, hävdar Fairtrade Sverige genom Frida Enroth.
Argumentationen att LO gynnas av Fairtrades eller Fairtrade City-diplomerade kommuners arbete bygger antingen på missförstånd eller bristande kunskap kring hur Fairtrade fungerar, tycker hon. Fairtrade Sverige anser att grupperna som gynnas av Fairtrade-certifieringen – försäljningen av Fairtrade-märkta produkter och arbetet Fairtrade Sverige gör – är de odlare och anställda som producerar de varor som dagligen konsumeras i Sverige.
– Rättvis handel står inte i motsats till, men bör heller inte jämföras med bistånd. Till skillnad från bistånd och bidragsgivande handlar Fairtrade om att genom en hållbar konsumtion ge människor, genom handel och entreprenörskap, möjligheten att själva kunna påverka sin livs- och arbetssituation.
Är det dyrt för odlarna att vara med i Fairtrade?– Kontrollorganet Flocert tar ut avgifter för kontroller och ansökningar. I genomsnitt 35 kronor per odlare/år beroende på kooperativets storlek. Avgifterna täcks ofta av minimipriser och Fairtrade-premier. Är det inte lönsamt för odlarna lämnar de certifieringen, svarar Frida Enroth.