- Det bästa är äventyret och alla människor vi har träffat, säger de båda sjömännen.
2 augusti förra året började de sin resa från hamnen i Gryt, de styrde mot Danmark och hade Västindien i sikte. Vidare genom Engelska kanalen mot Frankrike, Spanien, Portugal och Azorerna gick resan. Delfiner, valar och späckhuggare blev snabbt vardagsmat för de båda seglarna. Hur det skulle gå, att under ett halvårs tid bo ihop på segelbåten var inget de oroade sig över. Trots att de beskriver sig själva som två helt olika personer. Bo vill gärna att det går undan och saker ska fixas med en gång.
- Och jag är väl lite mer lazy då, säger Carl och skrattar.
Det är två vitt skilda upplevelser de har med sig hem från samma båt.
- Man är ju ganska begränsad ombord och det tyckte jag var lite pressande, säger Carl
- Så kände inte jag, är Bo snabb med att kommentera.
"Man blir isolerad"
- Jo men man blir så isolerad, jag saknar det sociala nätverket. Och då börjar man ställa frågor som, är detta verkligen paradiset på jorden? fortsätter Carl.
Bo och Carl träffade många svenskar då de seglade. Nyårsafton firade de tillsammans med andra seglare de träffat.
- Ja, vi var ju bortbjudna på middag då. Detta är egentligen lite pinsamt att berätta, men vi klädde upp oss och gick dit, problemet var bara att det inte var nyårsafton förrän dagen efter, säger Carl och Bo fortsätter:
- Tid och rum är totalt ointressanta när man är på sjön, man bryr sig inte om det är söndag eller måndag.
Genuina öar
Det som intresserade de båda mest var när de kom till en ö som ännu inte präglats allt för mycket av turismen.
- Dominikanska republiken är nog den ö som Columbus skulle känna igen om han kom dit i dag, det var den mest genuina ö som vi upplevde, berättar Carl.
De är båda gifta men att ge sig av på en ett år lång resa var ändå inget svårt beslut.
- Nej men detta är ju vår grej, detta hade vi planerat länge och vi hade nog inte ändrat planera om de hade misstyckt i alla fall, säger Bo.
Men efter halva resan ändrades planerna.
- Jag fick en väldig hemlängtan, jag saknade familjen och åkte hem tidigare, säger Carl.
- Hemlängtan har jag aldrig haft, säger Bo.
Med ersättare till Carl seglade Bo vidare och så småningom hem igen.
- Det har varit en bra resa, men jag skulle inte vilja göra om den, säger Carl.
- Jo, jag skulle kunna ha varit ute ett helt år till, säger Bo.
Kontraster var ordet.