Magnus Larsson, tvåa från vänster, när han mottog diplomet i lördags.
Förra onsdagen var en speciell dag för violinisten Magnus Larsson från Valdemarsvik. Då spelade han nämligen upp flera folkmusiklåtar för en jury i akt och mening att prova att kvala in till riksspelman – en mycket ärofylld titel om man ägnar sig åt folkmusik. Senare samma dag kom beskedet: det gick vägen.
– De här uppspelningarna flyttar runt i Sverige. I år var det i Linköping för första gången sedan 1994 tror jag, berättar Magnus Larsson som tillägger att det kommer folk från hela landet för att spela upp vid dessa tillställningar.
– Det höll på hela veckan och det var ett 60-tal som spelade upp för juryn. Jag spelade upp på onsdagen och så fick jag besked senare på dagen. Det var två från Östergötland som blev riksspelmän så det var roligt att få göra det på hemmaplan.
Utdelningen av utmärkelserna skedde på riksspelmansstämman i gamla Linköping i samband med Linköpingsstämman som firade 50 år och där det var extra festligt i år.
– Då fick jag ett diplom och utmärkelsen, Zornmärket i silver, som innebär att man blir riksspelman, säger Magnus Larsson som också jobbar som lärare på Kulturskolan i Valdemarsvik.
Han är förstås glad över denna utmärkelse där motiveringen på diplomet lyder "För klangfyllt och variationsrikt spel av Östgötalåtar".
– Det är väldigt roligt! Det är ett kvitto på att juryn tycker att man är rätt ute och det sporrar till att fortsätta jobba med folkmusik och sprida den här traditionen.
Totalt var det nio personer som blev utnämnda till riksspelmän under lördagen och av dessa är alltså två östgötar, den andre är David Siljat från Sjögestad. Samtliga fick också framföra en låt inför publik under själva utnämningen.
– Jag spelade en polska från Östra Ryd efter mjölnaren Anders Larsson. I det här fallet taget från en handskriven notbok från 1810, berättar Magnus Larsson som specialiserat sig på folkmusik från närområdet: Östergötland och norra Småland.
Magnus Larsson bor lite utanför Valdemarsvik i lantlig miljö och omgivningarna känns väldigt kompatibla med fiolen och folkmusiktraditionen.
Vad kännetecknar folkmusiken från just det här området?
– Det kan vara svårt att sätta fingret på men det finns en viss dialekt på utförandet. Ett exempel är en gammal polsketyp som är populär i sydöstra Sverige och som spelas med en jämnare rytm i takten än de polskor som ofta spelas i till exempel Värmland eller Dalarna. Sedan skiljer det inte enormt mycket mellan Östergötland, Sörmland eller Småland, förklarar Magnus Larsson.
– Det beror också på när i tiden vi pratar om i och med att nya dansvarianter av till exempel polskan utvecklades. Omtyckta låtar kunde också komma från utlandet, spridas över hela landet och senare bli lokala varianter av samma låt.
Vad är det bästa med att syssla med folkmusik?
– Det är dels att det är traditionellt och värt att värna om, det var ju bruksmusik, ofta att dansa till och musiken användes i livets alla skeenden och framfördes både vid glada och sorgsna tillfällen. Det är också en del i vår musik- och kulturhistoria som haft betydelse för hur den nutida musiken låter, menar Magnus Larsson.
– Sedan finns det en härlig gemenskap i att spela den här musiken. Ofta handlar det om gehörsspel där man sitter tillsammans och musicerar, det är mycket jammande.
Nu kan alltså Magnus jamma på med sina medmusikanter med vetskapen att han är riksspelman.