Guldet var falskt och höll inte i syra-test.
Det är en kvinna i 60-årsåldern, bosatt i Valdemarsviks kommun, som nu åtalas för fyra fall av bedrägeri. Hon misstänks ha sålt flera falska guldtackor och en Rolexkopia genom annonser på nätet. Totalt fick hon in närmare 400 000 kronor.
Mest guld sålde hon till ett par från Uppsala som köpte fyra guldtackor för totalt 144 000 kronor. De betalade kontant och berättar i förhör att kvinnan räknade varje sedel noga innan hon gav sig av med pengarna i en plastpåse. Men vid ett besök i en guldbutik får paret veta att guldet var oäkta.
– Jag trodde på henne för att hon är en äldre svensk kvinna och hade kvitto att visa för mig, säger mannen.
Valdemarsvikskvinnan uppger i förhör att hon var i behov av pengar och kommit i kontakt med personer som erbjöd henne att sälja guldtackorna och klockan åt dem.
– Efter det liv som jag har levt så fick jag en massa skulder som jag var tvungen att lösa, säger hon.
– Jag såg bara att jag skulle tjäna min del. På riktigt så trodde jag det var äkta när jag såg vad som stod på pappren, men tydligen så kan man väl köpa såna papper, jag har ingen aning alltså.
Men vilka personer det handlar om vill hon inte säga något om.
– Jag kan inte svara för om jag svarar får min familj ännu mer problem än de redan haft.
En av de falska guldtackorna.
I juli gjorde en man i 30-årsåldern en polisanmälan efter att han köpt en falsk Rolexklocka för 200 000 kronor.
Kvinnan påstod att klockan tillhört hennes döde make och köpet gjordes upp vid ett köpcentrum i Mjölby. Men köparen fick en dålig magkänsla. Med klockan lämnades också ett värderingsintyg från en auktionsfirma och ett kvitto, men mannen tyckte att det kändes som ett vanligt papper. Vid en koll med auktionsfirman visade sig klockans serienummer inte stämma med intyget.
– Det gick så fort och jag var naiv och ville ha klockan, säger köparen.
Rolexklockan visade sig inte vara äkta. Serienumret stämde inte och klockan var inte gjord av guld, utan av stål.
På intyget stod att klockan var av 18 karat guld. Men när klockan undersöktes av experter konstaterades att den var en förfalskning i stål. Enligt överenskommelsen skulle pengarna betalas tillbaka om något var fel, men köparen fick inte några pengar.
Kvinnan uppger i förhör att hon aldrig påstått att klockan tillhört hennes man. Hon säger sig inte ha haft något uppsåt att lura någon, men menar samtidigt att hon har blivit utnyttjad och bara behållit en del av betalningarna. Hon säger att hon inte går med på några ersättningsanspråk från någon av köparna som hon menar har ett eget ansvar för vad de köper.
Urverket på den förfalskade Rolex-klockan.