Björn Horgby, Lena Horgby och Johnny Gliving är några av initiativtagarna till motståndet till en kärnkraftsetablering vid Valdemarsviken. Nu går de vidare och formaliserar motståndet i en förening.
Motståndet till en eventuell etablering av en kärnkraftsanläggning har funnits en tid i det löst organiserade nätverket "Nej till kärnkraft vid Valdemarsviken".
Nu ska motståndet formaliseras och vid en informationsträff i Gryts bygdegård 13 april ska den nya föreningen bildas.
– Vi vill ha en förening för att skapa struktur och för att vi ska kunna överklaga olika beslut framöver, säger Johnny Gliving, en av initiativtagarna bakom nätverket och föreningsbildandet.
Mötet i Gryts bygdegård är också tänkt som en informationsträff för att visa hur en, enligt initiativtagarna, trovärdig visualisering av en framtida kärnkraftsanläggning med upp till sex stycken 300 megawatts reaktorer kan se ut. Där har man utgått från den information som Kärnfull Next själva kommunicerat, det fåtal kända SMR-projekt av den storlek som finns under produktion och de svenska regler som finns tillgängliga. De har också utgått från den, enligt initiativtagarna, mest ekonomiskt och tekniskt fördelaktiga placeringen på den aktuella fastigheten i Målma.
– Om de har tillräcklig kunskap, vilket de borde ha när de ger sig in i den här branschen, så vet de redan nu vad det är för typ av eller vilken sorts reaktor som de tänker placera på vilka ställen. Då kan man väldigt säkert pricka in vad det är för typ av reaktorer och vad det är för storlekar. Det är det vi försökt göra med de layouter vi tagit fram, säger Johnny Gliving som själv har närmare 20 års erfarenhet som ingenjör i kärnkraftsbranschen.
Kärnfull Next har ju inte presenterat någon exakt placering för anläggningen. Vad är det som säger att den placering ni visar är rätt jämfört med hur det kanske blir?
– Man kan bygga tunnlar för kylvattnet men det är en av de dyraste sakerna att göra. Sen har du närheten till en djuphamn som måste finnas annars måste du köra alla transporter lägre upp på land och då tar det ännu större landområde i anspråk. De här reaktortankarna väger också 650 ton styck och är 26 meter långa så transport sjövägen är det enda rimliga. Så det är förknippat med att ligga nära sjölinjen, säger Johnny Gliving.
Enligt projektutvecklingsbolaget Kärnfull Nexts visionsskisser ska en framtida kärnkraftspark kunna se ut så här. Något som motståndarna till etableringen liknar vid "reklambilder".
Initiativtagarna bakom föreningen menar att placeringen i Målma saknar nödvändig infrastruktur för kärnkraft och att anläggningen, inklusive skyddsområde kommer att uppta cirka 200 hektar (290 fotbollsplaner) av den utpekade fastigheten. Vägar för breda och tunga transporter in till byggarbetsplatsen måste byggas i förväg. Det måste byggas nya ledningsgator för anslutning av 400 kV-ledningar och blir det så många som sex stycken 300 MW reaktorer krävs cirka 135 000 liter kylvatten per sekund från Valdemarsviken, enligt motståndarna till etableringen.
– Föreningens syfte är huvudsakligen opinionsbildning och kunskapsdelning för att rädda natur- och miljövärden och för att visa vad en kärnkraftsetablering verkligen innebär. Vi önskar en öppen och saklig debatt och tar inte ställning för eller emot kärnkraft på riksplanet, säger Johnny Gliving.
Från Kärnfull Next kan man idag inte säga något om den exakta placeringen på fastigheten. Detsamma gäller även behovet av en djuphamn eller mängden kylvatten som kommer att behövas. Det är sådana frågor som den fördjupade studie som bolaget beslutat göra om Valdemarsviksetableringen ska ge svar på, förklarar affärsutvecklingschef John Eliasson.
– Lokaliseringsarbetet på fastigheten är en del av det vi gör nu. Det kan till exempel vara så att man hittar flera lämpliga platser, säger han.
En djuphamn är inget måste, enligt John Eliasson.
– Det får våra utvärderingar visa och det finns kärnkraftverk utan hamn även om de kanske inte ligger i Sverige.
Kärnfull Next har beslutat om en fördjupad studie kring förusättningarna i Valdemarsvik. Den ska ge svar på frågor om bland annat placering och storlek. "Vi är ständigt öppna för dialog och försöker vara så lyhörda vi bara kan vara mot alla i kommunen", säger affärsutvecklingschef John Eliasson.
Att en anläggning bör ligga ganska nära strandlinjen håller han med om.
– Vi kan inte ligga för långt från vattnet. Kylinfrastruktur är en kostnad för oss så någorlunda nära vattnet ska vi ligga. Sen finns det alternativ som kyltorn som minskar vårt vattenbehov ner till 80-90 procent och då släpper vi inte heller ut något utan tillför bara sånt som förångas.
När det gäller ytan för anläggningen räknar Kärnfull Next med runt 30-45 hektar beroende på om det blir fyra eller sex reaktorer.
– Vi planerar för hela fastigheten som vi behöver och det är inklusive skyddsområdet, säger John Eliasson som inte ser några problem med att en motståndsförening bildas.
Något försök till mörkläggning handlar det inte om, menar han.
– Vi är ständigt öppna för dialog och försöker vara så lyhörda vi bara kan vara mot alla i kommunen.